- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
291

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

Som svärdet tärs i högen: hon är lifvets rus,
Men glömskaus häger sväfvar öfver hornets brädd,’
Och när den druckne \aknar, blygs han för sitt dåd.
All styrka är från Jorden, ifrån Ymers kropp;
De vilda vattnen äro ådrorna deri,
Och hennes senor äro smidda utaf malm.
Dock blir hon tom och öde, blir hon ofruktbar,
Tills solen, himlens Frombct, skiner deruppå.
Då grönskas gräs, då stickas blomstrens purpurduk,
Och trädet lyfter kronan, knyter fruktens gull,
Och djur och menskor näras vid sin moders barm.
Så är det ock med Askers barn. Två vigter har
Allfader lagt i vågskaln för allt menskligt lif,
Motvägande hvarandra, när den våg står rätt;
Och jordisk Kraft och himmelsk Fromhet heta de.
Stark är väl Thor, o yngling, när han spänner hårdt
Sitt Megingjard utöfver bergfast liöft och slår.
Vis är väl Odén, när i Urdas silfvervåg
Han blickar ner, och fåglen kommer flygande
Till Åsars far med tidningar från verldens rund.
Dock bleknade de begge, deras kronors glans
Halfslocknade, när Balder, när den fromme föll,
Ty han var bandet uti Valhalls gudakrans.
Då gulnade på tidens träd dess kronas prakt,
Och Nidhögg bet uppå dess rot, då lossades
Den gamla nattens krafter. Midgårdsormen slog
Mot skyn sin cttersvällda stjert, och Fenris röt,
Och Surturs eldsvärd ljungade från Muspeihejm.
Hvarthelst sen dess ditt öga blickar, striden går
Med härsköld genom skapelsen: i Valhall gal
GuIIkammig hane, blodröd, hane gal till strids
På jorden och inunder jord. Förut var frid
Ej blott i Gudars salar, men på jorden ock;
Frid var i menskors, som i höge Gudars barm.
Ty hvad som sker här nere, det har redan skett
1 större mått deruppe: menskligheten är

19*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free