Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908
Wäinämöinens*) Sång.
<tNord! Bland dina berg och böljor
Ställde mig den starke anden.
Men min hog var mild som månen,
Och min sång så varm som solen.
Tingens väsen, verldars upphof,
Eldens födelse besjöng jag.
Dervid dallrade all luften.
Dervid klang i djup och klyfta.
Flärdens fara, flyktigheten
Af allt jordelif jag qvädde.
Fram då qvällde qvalets tårar.
Vreda sinnet vekt jag gjorde,
Sorgsna sinnet starkt jag gjorde.
Fordna fäders kraft jag qvad för
Hyddans häpna hyresgäster.
När jag stämde silfversträngen,
Strax de stolta skogens åbor
Förde fort de fyra fötter,
Luffade på långa läggar,
För att lyss till ljufva leken.
Ej fanns fjädradt djur i fjellskog,
Som då icke drog till dansen,
Vigare än vindens hvirfvel.
När jag slog på silfversträngen,
Allt hvad uti vilda vågen
Med sex fenor far och framåt
Flottar sig med åtta åror,
Kom att lyss till lätta leken.
Sjelfva hafsfrun häftigt hof sig,
bröstgängs sträckt mot strandens stenar,
*) Den finske Sängens Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
