Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Skandinavisk ynglingasång.
En själ, ett hjerta uti Norden vare,
Och sångens dufva öfver Sundet fare
Med oljolöf emellan bröder blott:
Normannakraften, ljungande med svärden,
Går som ett blodigt rykte än kring verlden,
Och sin odödlighet i skaldens sånger
Ännu som förr den vilde berserk fått.
En högre kraft i trofast kärlek ljungar,
I viljor, djerfva såsom vikingskungar,
Men såsom fosterbröder eniga.
Låt verlden nu den unionen spörja:
När landens genier famnats först, då börja
De ädla folken slutas till hvarandra,
Och frid och bildning ock sin ära ha.
Välan, i stilla taflingskamp vi draga:
Som segerbyten må vi vänligt taga
Hvarandras bildningsläror vexelvis,
På våra berg, på våra slätter stiga
Vi dristigt fram och våra fanor viga
I ljusets strålar: hur de svaja herrligt!
Hur vårt förbund tar sångens högsta pris!
Hvad anden stiftar, det skall evigt gälla;
Blott drufvor blöde, när vi nu oss ställa
Emot hvarandra utan agg och harm!
Den ädlaste ibland oss är den förste,
Ocb högst i bildning är du här den störste;
Ty våra anor gå till ljusets fader,
Och Riddarhuset är vår egen barm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
