Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5Ö3
(1710) och Monum. Ullerahensia, goda samlingar, och deu
yngre öfversättningar af Jordan och Adam af Bremeu m. m.
Sagor utgåfvo äfven Björner (Nordiska Kämpadater 1737),
Göranson m. fl., in i nästa tidehvarf fortsättande en i detta gifven
rigtning. — Joh. Hadorph (1630, † 1692) utgaf lim
Chröni-korna och andra fornsakor. 01. Verelius stred med Schefferus
(Bibi. i Upsala, 1621, † 1679), förf. till Svecia Litterata (1716),
ett vigtigt bokregister, och Lapponia (1673), — om gamla Upsalas
läge, liksom med 01. Worm om runstenarne. — Myntvetenskapen
idkades af Aschanæus, Elias Brenner (1647, † 1717, Assessor),
hvars hufvudarbete Thesaurus utgafs 1691, samt Keder (Assessor,
1659, † 1735), förf. till flera numismatiska skrifter. — Chartor
öfver Sverige gjordes af And. Bure († 1646), och Vuer af
stort värde, jemte beskrifning af P. Lagerlöf, ritades af Grefve
Dahlberg, hvars Svecia antiqva et hodierna än i dag är et
praktverk. — Spår af tidningar finnas 1606 i Post Tidender. —
Resor beskrefvos af Rålamb (Resa till Constantinopel 1679),
Nils Köping och Willman (till China och Japan 1667). —
Orientalister voro Jon. Hambræus (1588, † 1671; Hebräish
Grammatika 1618, Andaktsböcker på Hebräiska och Lärobok i
Dogmatiken) och Peringer Liljeblad (Censor, 1651, † 1710), som
författat mycket öfver den rabbinska litteraturen. — Greker voro
bland andra Lars Norrman (Domprost i Upsala, 1651, † 1702),
som började ett stort grekiskt Lexicon och gifvit ut många små.
skrifter, samt Gezelierna (Joh., 1615, † 1690, Biskop i Åbo,
sonen Joh., 1647, † 1718, äfven Biskop i Åbo), af hvilka den
förra utgifvit en grekisk Grammatika (1647), som ett och ett
halft sekel varit skolbok, ett Grek. Lexikon (1649), sammaledes,
samt med sonen det stora Bibelverket, en förträfflig
öfversättning med Commentarior (1711—28).
Tidehvarfvets Poesi vilja vi betrakta efter dess Dramatik,
Lyrik och Didaktik.
Dramatik. — Den Messeniska skolan fortsatte Olai Petri
sträfvanden, men valde ämnet ur den verldsliga historien, sär»
de|es den svenska. Joh. Messenii sex comedier, Svanhvüa m. fl.,
sakna allt dramatiskt och poetiskt värde. Föga bättre äro for-
36*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
