Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
t. ex. Ljusets fiender och Mina löjen, utan att här dock
anträffas egentlig humor, men ännu bättre i flera lyriska qväden,
som alldeles icke bära spår af franska smaken, och äro
utmärkta för stor skönhet: Nya Skapelsen, Vårvisa, Till Fredrika,
Christina , Rosalie , Saknaden , Öfversättningar ur Propertius.
Leopold (f. 1756, † 1829, Statssecreter, pensionerad; Skrifter,
6 B., Sthlm 1814—33) är mindre utmärkt för sina tragedier,
i den franska smakens stela former (Odén och Virginia) än föø
en hop satiriska och lyriska stycken, visserligen alla visande
förståndets öfvervigt öfver fantasien, men genomandade af en
ljuf melankoli och en rik lefnadsvisdom. Efter Kellgren
ansågs han af nationeu för Yitterhetens Koryfé, tills nya skolan
efter 1809 bortryckte skaldeglorian från hans åldriga hufvud
och obilligt trampade den i stoftet — A. G. Oxenstjerna
(f. 1750, Riksmarkalk, † 1818; Arbeten, 5 D., Sthlm 1805—
15, 25) har bevisat en glänsande fantasi, ett älskligt natursinne
och en idyllisk känsla samt en ljuf melankoli i sina beskrifvande
dikter: Skördarne och Dagens Stunder, väl icke utan spår af
franska smakens inverkan, men icke utan poetiskt djup.
Öfversättningen af Tasso, icke på oltaver, är mindre lyckad. —
Stenhammar, A. G. Silfverstolpe, N. L. Sjöberg äro mindre
utmärkta poeter i denna akademiska smak.
Ett språng ifrån denna stela poetiska bildning gjordes af
snillen, som naturligt och fritt besjöngo folklifvet, det husliga
lifvet och landtkfvernet. Folklifvet »skildrades af C. M.
Bell-mann, i hvars herrliga, äkta svenska visor man kan urskilja
flera poetiska elementer: ett bacchanaliskt9 humoristiskt, idyl~
liskt och religiöst. I det bachanaliska andas han blott
lefnadslust, belåtenhet med lifvet; under njutandet af dess gåfvor,
offrande åt vinets ocb glädjens gudom, tyckes han i ett vildt
furiosa förstöra lifvet i dess egen fröjd. Med eld och lif i
hvarje drag har han målat denna • bachanaliska verlds hjeltar.
I detta element ligger et annat gömdt, det humoristiska. I
dessa elegiska visor finnes ej satir eller ironi öfver folklifvet
och dess glädje, för det det yttrar sig så groteskt, utan en
melankolisk grundton, tagen ur djupet af menniskosjälen* sor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
