Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
kraftfulla och sublima, men något verdsliga, vältalighet;
Högberg (Prof. i Upsala, 1789, † för några är sedan; Predikningar,
2 D., 2 Uppl.), äfven en predikant af stor, men mild,
vältalig-bet; Schartau, en skarp dogmatiker i sina predikningar, men
kärnfull; Hagberg, Franzén, Wingård, Thomander, Bergqvist,
o
Hedrén, Åström m. fl., alla hvar på sitt vis utmärkta.
Sveriges H i sto ria bar blifvit bearbetad af Geijer,
Strinnholm och Fryxell. — E. G. Geijer, ett svenskt sekularsnille,
en mångsidig litteratör, historicus, filosof (Thorild 1820),
esthe-tiker, skald, tonsättare, politicus, har ej hunnit fortsätta sin stora
påbörjade rikshistoria, rik på både snille och forskning, men
fortföljt sin mindre framställning af Svenska Folkets Historia
till Christinas död, ett förträffligt arbete, genom dess objectivitet
och framhäfvande af den inre historien samt methoden att låta
med händelsen samtida författare skildra densamma.
Strinnholm har endast fullbordat Svenska folkets Historia under
Hedendomen, men denna utmärker sig mindre genom skarp kritik
än den mest ymniga och periodiska vältalighet i framställning,
särdeles af sedernas historia. Fryxell har i sina Berättelser
framställt det individuellaste af Sveriges Historia till Christinas
död, på ett enkelt och flärdfritt, herodotiskt språk. A. A. Afzelii
påbörjade Sagohäfder äro äfven utmärkta för sitt naiva
fornål-driga föredrag. — Bland specialhistorici märkes först Jonas
Hallenberg (rikshistoriograf, 1748, † 1834), på sin tid den
lärdaste man i sitt land. Den grundligaste forskning utmärker alla
hans arbeten, så väl de exègetiska (Hist. Anmärkn. öfver
Uppenbarelseboken, 3 B., 1800), som de historiska (Nya allm.
Hist., 3 B., Sthlm. 1782—85; Haudl. till Gustaf Adolfs Hist.,
Sthlm. 1784; Svea Rikes Historia under Gustaf Adolf, 5 B.,
1790—96; Anmärkningar öfver Lagerbrings Historia, 2 B.,
1719—22), samt de berömda numismatiska arbetena. — Schwerin
bar lyckligt framställt Medeltidens Historia; — Lundblad (f. d.
GeneralConsul) har utgifvit Svensk Plutark och Carl XH:s Historia
(2dra Delen 1840); — G. A. Silfverstolpe (f. 1772, † 1824)
Lärobok i Sv. Hist (1804) och Historia om förhållandet mellan
Sverige och Norige (2 D,, 1822—23); — Granberg (f. 1770)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
