Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förekommer på våta ställen, mer sällsynt än föregående. Den
vistas i sjelfva vattenbrynet eller på stränderna af större floder och
sjöar, alltid på platser, som tidtals äro öfversvämmade, då S. putr.
träffas längre bort från sådana ställen.
S. Pfeijferi är, ehuru omtvistad, utan tvifvel en god art,
karakteriserad både genom den konstant entandade käken hos djuret och genom
sitt långsträckta, smala, mycket sneda skal. Ofta är detta på inre sidan
starkt perlmoglänsande, hvarpå dock Rossmässler lägger för stor vigt, ty,
utom det att denna glans ofta saknas, finnes den hos S. putris var. b)
och är ej sällsynt hos Limnæa-arter, isynnerhet L. ovata.
3. Succiuea oblonga Drap.
Skal äggrundt aflangt, med tornlikt utdragen, spetsig spira,
vindningar 31j2, konvexa; sömmen djup: mynning rundad;
spindel svagt böjd. L. 5—9 m, m. Mynn. 3—dlj2 mm.
Rossm. Ic. 1. p. 92, f. 47. — Högberg Yet.-Ak. Handl. 1841 p.
200. — Mörch S. M. Dan. p. 34.
Skalet äggrundt aflångt, svagt glänsande, temligen fast, med
bågböjda fina tvärstrimmor, blekt gulaktigt, med någon dragning i
grönt eller gulbrunt. Vindningarne 31/2, starkt konvexa, den sista
bukigt uppblåst, de öfriga bildande en utdragen spetsig spira.
Sömmen mycket djup. Mynningen rundadt oval, sned, upptill knappt
vinklad, hälften så lång som hela skalet. Djuret (enl. Pfeiffer)
ljusgrått, med hufvud och hals blågrå; käken entandad.
Förekommer på stenar, växter och trästycken vid bäckar,
kanaler och dammar. Den gulgröna formen upptäcktes vid kanalen i
stora Humlegården i Stockholm af D. S. Högberg och den gulbruna
är tagen af Prof. Lilljeb. m. fl. vid Nähr på Gotland. Många ex. af
den förra äro godhetsfullt meddelade från Westmanland, Björnön,
af Lektor Johanson.
1. Herr A. Malm upptager i Göteb. K. Yet. och Vitth. Samh. Handl,
h. II. p. 113 Succinea arenaria Bouchard, af honom tagen 1847 i Stora
Råby vid Lund. Då jag af denna snäcka icke haft tillfälle se något svenskt
exemplar, kan jag endast lemna en öfversättning af den diagnos Hr Malm
efter Pfeiffer anför. ”Skal äggrundt spetsigt, mörkt brungult, strimmigt,
genomskinligt, något glänsande; spira konisk, något spetsad; söm djup;
vindn. 3‘/2, konvexa, den sista 3/5 af skalets längd; spindel bågböjd;
mynning föga sned, oval, vid basen rundad; munsöm hvass. L. 6 j3, bredd
4‘/2 m. m. Mynn. 4 m. m. lång, på midten 3 m. m. bred.”
2. ”För att med någorlunda säkerhet kunna uttrycka mynningens
snedhet (hos de olika arterna) har jag sökt bestämma storleken af den
vinkel, som uppkommer om följande trenne punkter sammanbindas: l:o
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
