Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förekommer på fuktiga ställen, på affallna multnande löf, vid
gräsrötter på ängsmarker, under stenar, vid trädrötter etc. Af H:r
Malm är denna art tagen på hasselbuskar vid Ignaberga i Skåne
samt på flera ställen vid Göteborg. Jag har funnit den på många
ställen kring Ronneby i Blekinge, isynnerhet ymnig på Snäckbacken.
H:r Hartman säger, att den icke är sällsynt i Nerike, hvarest den
”förekommer på sådan lokal, att man snarast skulle vilja tro den
vara en nordlig art, nemligen i sumpig skogsmark, der barrträden
växa blandade med al och björk, kring hvilkas nedersta stamdel
gerna bilda sig tuflika upphöjningar med mylla af multnande löf
och barr, hvari denna snäcka oftast träffas.” (Hartm. Ner. Moll. p.
7). Vid Upsala är den funnen af Lekt. Johanson.
H. Vertigo pygmæa (Drap.) Fer.
SI-al mörkbrunt, slätt; mynning 5-tnndad: 1 tand sitter på
mynningvåg g en, 2 inom ytterkanten och 2 på spindelkanten. L. 2,
hr. 1 m. m.
Pupa pygm. Nilss. H. M. p. 53. — N. & Nyl. F. M. p. 42. f. 34.
- Mörch S. M. Dan. p. 28. — Yertigo pygmæa Rossm. Ic. X. p.
29. f. 648.
Skalet trångt, men tydligt nafladt, äggformigt, trubbigt, matt
glänsande, slätt eller otydligt strimmadt, genomskinligt, mörkbrunt.
Vindningarne 5, ganska konvexa, den sista något bi’edare än den
närmast föregående och denna något bredare än den tredje; den
sista på främre delens midt nedtryckt plattad, framtill begränsad
af en låg uppsvällning, emellan hvilken och munsömmen går en
kort och grund fåra. Mynningen hälft äggrund, 5-tandad, nemligen
med 2 tänder inom ytterkanten, af hvilka den nedre är mycket liten
och kan lätt öfverses; på midten af mynningväggen finnes en tand.
Munsömmen hvitaktig, något tillbakaböjd och utbredd; ytterkanten,
som på midten är obetydligt intryckt, öfvergår från mynningväggen
genom en nästan jemn båge i den något bågböjda spindelkanten.
— Djuret grått, med mörkbrun halsrygg och svarta trefvare.
Förekommer bland fuktig mossa och multnande löf, på gamla
trädstubbar o. dyl. isynnerhet på torrare ställen. I Skåne och
Blekinge är denna art icke sällsynt. I Nerike har Hartm. funnit den
flerestädes, vanligen under smärre löst liggande stenar, endast i
kalktrakter. Från Westmanland har Lektor Johanson meddelat
exemplar. Enligt Wallengren förekommer den i Dalarne samt enligt
Nilsson i Jemtland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
