Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
form af Limnæa ovata Auct. och vida skild ifrån alla Paludina- eller
Bi-thinia-arter. ”Testa pellucida & valde tenera ac acuta.” Följande n:r (2191)
är H. tentaculata, om hvilken det heter: ”Hahitat cum præcedente. Hæc
quadruplo minor est — — — — operculo etiam clauditur.”
2. De flesta författare skilja L. auricularia såsom en egen art,
äf-ven de, som sammanföra de öfriga här upptagna formerna. Stein (i Schn.
und Musch, der Umgeg. Berlins, 1850) förenar under Limnæus aur. Helix
aur. Linné, H. limosa Lin. och Limnæus vulg. Pfr. Rossm., men
upptager L. peregra såsom egen art. Lovell Reeve (Land and Freshwater
Moll., 1863) anser deremot L. auric. vara en god art, men räknar alla
öfriga af mig anförda former till L. limosa Lin. (Syst. Nat. ed. X. 1758).
För min del anser jag det riktigast att, såsom ofvan skedt, icke skilja L.
auricularia, ty huru afvikande den typiska formen än är, förefinnes dock
en mängd öfvergångar, och är den, liksom de öfriga, helt och hållet
beroende af yttre omständigheter. I större sjöar och strömmar synes L.
aur. lättast utbilda sin typiska form, och ju mera nedtryckt spiran hos
densamma är, ju mera utbredes och uppvikes munkanten. På samma
ställe, men vid någon olikhet i lokalen kunna exemplar träffas, hvilka
man nästan lika väl kan föra till någon form af L. ovata, eller vid hvilka
man alltid blir osäker, hvarthän de höra. Ju renare vattnet är, såsom i
floder, sjöar och vid hafsstränder med sandbotten, ju mera uppblåst blir
snäckan och ju mera spiran utdrages, ju mindre uppsvälla vindningarne
och ju mera sammandrages mynningen. Se härom de utförliga
uppsatserna af H:r Malm i Göteb. K. Vetenskaps och Vitterhets Samh.
Handlingar h. II. p. 142—147, h. VIII. p. 135—145.
B) Sista vindningen icke uppblåst; mynningen icke hälften så
lång, som skalet,
3. Limmen palustris (Mull.).
Skal äggrundt aflangt, nästan eller alldeles ogenomborradt,
fast, ogenomskinligt; mynning aflång, föga kortare än spiran;
vindningar 6—7, något konvexa, jemnt hvälfda. L. 26—27 m. m.;
mynn. 12—14 m. m. lång.
Lymnæa pal. Nilss. H. M. p. 69. — Limnæus pal. Rossm. Ic.
I. p. 96. fig. 51. — Lymnæus pal. N. & Nyl. F. M. p. 57. (f. 45).—
Limnæa pal. Mörch S. M. Dan. p. 36.
Var. b) fusca: skalet med en svag nafvelstrimma, mörkt
fär-gadt, sällan med tvärband; vindningarne 5—6, konvexa;
mynningen äggrund. L. 15—21 m. m.; mynningen 7—10 m. m. lång.
Yngre snäcka? Lymn. fusca Nilss. H. M. p. 70. L. fuscus Nord.
& Nyl. F. M. p. 58. f. 46. L. pal. var 3 pumila Mörch S. M.
Dan. p. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
