Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Dri Dry
n. Ratline. Drilla, v. a. 1. brille,
bore Hul »cd en ©ril. D. eu sak,
breje en Sag.
Drill, -ar, rø. Trille i Musik. Drilla,
v. a. 1. flaae Triller, Drillning, /°.
Drinkare, s. pl. m. Dranker,
Drista, v. n. &r. driste. Dristeligen,
adv. dristigt.
Dropp, «. et Dryp (Tagdryp). -fat,
«. pl. n. Dryppefad. -fri, «<(/. dryp
fri. -is, -ar, rø. Istap under Tåge.
-ranna, -or, f. Dryprcende. -sten,
rø. Drypsten, Stalactites.
Droppe, -ar, rø. Droppa, /*. (A. ©.
Dropa^ Draabe. Droppflaska, -or,
f. Draabestaske. Dropptals, Dropp
vis, adv. draabevis, i Draabetal.
Dropport) f. en Plante. Filago. Lin.
Droppa, v. n. 1. dryppe.
DruBBH, f. a. ck n. (Goth. driusan)
drysse.
Drosse. d. s. s. Dråse.
Drots , Drotset , m. (3. Drottseti)
Drost.
Drottning, -ar, f. (3- Drotning) Dron
ning.
Drucken, adj. (I. draekin) drukken,
vessjcenket. D-Ket, f. Drukkenstab.
Drukv^, -or. f. (N. S. Druve, gl.
T. Drubo) Drue’ Drufhagel, s.
pl. n. Druehagl, Kartesjer. Druf
hinna, or, f. Diets Druehinde. Druf
klase, -ar, rø. Drueklase. Druf
must, rø. Druemost. Drufsaft, rø.
Druesaft.
Drumla, v. n. 1. brente D., neie, »#;
re fénfcerbtg, Flobfet, breie N.
Drumlande, n. Drumlare, s. pl. m.
©renter, Noler, Klods. Drumlig, adj.
senfcerdig, klodset. D-Ket, f.
Drunkna, v. n. 1. drukne, omkomme i
Vand. (T. er trin Fen). Drunk
ninss, f.
Drunt, -ar, m. (dagl. T.) Fjert. Drun
ta, v. n. 1. fjerte.
Drus, n. et Slags Erts.
Dryck, -er, «i. Drik. Starka dryc
ker, stcrrke Drikke. Svika i dryc
kora, skulke i Drikkelag. Drycken
skap, m. Drik, Svir, Fylden, Druk
kenstab. Dryckesbroder, ,n. Drik
kebroder. Dryckeskåmpe, -ar, Drik
kekjcempe. Dr^Lke^kllrl, s. pl. n.
Drikkekar. Dr^oiv^lH^, s. pl. n.
Drikkelag. DrvciceLvi»^, -or, f.
Drikkevise.
Dryfta, v. a. 1. (5. dreifa, A. ©.
<lr»!fun, sprede) drifte eller trefte,
ryste, udtcersse Kornet i et Sold el
ler i et Trug, for at rense det.
DrMnINA f.
Dryg, adj. (I. driugr) \) drsj, 2)
stolt, hovmodig. Dryghet, /. 1) Droj
hed, 2) Stolthed, hovmodig. Dryg
sel, rø. b. s.
Drypa, v. a. Sf n. 3. (dryper, drop,
pl. drupo, drupit) [3. driupa] dryp’
pe. Dr^pnin^, f.
Dråp, s. pl. n. (I. Drap) ©ral). Dråp
mål s. pl. n. Drabssag. Dråpslag,
s. pl. n. Dodsslag, Banesaar.
Dråpare, $. pl. rø. (I.DrHpl^rl) Drabs»
mand, Drceber.
Drkpelig, adj. drabelig, herlig, fortrwf
felig.
Drase, -ar, m. DyNsseafdroftetKorn.
Dråsig, adi. (<g. drowsily) drosevorn,
netet, senfcerdig, (i dagl. T.)
Dragel, d. s. s. Dreiel.
Dragelig, Draglig, adj. (T. ertrag
lich) fordragelig, taalelig, udstaaelig.
D-het, f.
Drilgg, «l. (I. Dregg, E. Dregs)
©tinbfalb, Scerme. ¦ Driiggig, adj.
baermet, tyt af Bcerme.
Dragt, -er, l) Dragt, Klcededragt, 2)
et Gevcers Drivekraft. 3) Skibes
Drcegtighed. 4) Yngel, som Hun
dyr febe paa en Gang, Kuld. D-tid,
rø. Tid, hvori et Dyr er drcegtigt.
Dragtig, adj, dr<Vgtig, 2) indbltN’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
