Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Läger vid Kobbebay — Sofias återkomst — Grundstötning — Till Liefdebay och uppehåll derstädes — Brandewijnebay — Räfjagt — Nordkap — Renjagter — Parrys ö — Lommebay och Lovéns berg — Återförd till Smeerenberg. — Post från Sverige — Skilsmessa och hemfärd med ”Severine” — Återkomst till Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga provianterings-utflykter till djupet*). Just då Sofia skulle fålla
ankar, kom en stor skäl dykande under sjelfva fartyget. 1 det klara vattnet
tog sig hans af silfverglänsande luftperlor tätt besatta fall särdeles vackert
ut. Fåfängt spejade vi deremot efter hvalross och isbjörn, hvilka under
1861 års färd här tycktes höra till de dagliga företeelserna. Att den
senare ej helt och hållet uppgifvit att besöka denna plats, bevisades af’
ganska talrika spår, och hvad den fbrra angår, uppgåfvo fångstmännen,
som under ett par timmar fingo göra en liten utflykt bland drifisen och
återkommo med ett byte af 7 stora skälar, att de sett skymten af ett par
sådana djur. Troligen var det denna utsago, som föranledde några att
nära den glada förhoppningen, att de i en mörk, oformlig massa, som pä
betydligt af stånd h vilade på ett isfält, sågo en ståtlig, bet-beprydd hvalross
— samt sorgfälligt undveko all sträng och genomgående kritik, som kunnat
förvandla den till en stor skälhund.
Ett längre uppehåll härstädes hade varit öfverflödigt, och det
utsträcktes ej heller längre än till en enda dag. Naturforskames vanliga
sysselsättningar började genast vid framkomsten: draggbåtar utsändes,
spritburkar fyldes med ur djupet hemtad ”zoologisk pickles” och ströftåg
verkstäldes längs stränderna för att hemta prof på Floras här församlade
barn. Arets mindre gynnsamma väderlek och is förhållanden hade
emellertid utöfvat ett betydligt inflytande på de högre växternas trefnad, ty
af den oväntade frodighet och rikedom, som 1861 här visade sig, sågs
nu foga. Endast de af storm foglar, al kor och tejstar bebodda tvärbranta
hyperit-klippornas guanogödda rötter, afsatser och springor kläddes af
yppiga cochlearier. polarranunkler, fjällsyror och grästufvor, mindre i
ögonen fallande växter att förtiga. Deremot täcktes marken öfverallt
mellan de nedrasade stenblocken af mjuka, grönskande mossmattor, och
äfven lafvame uppträdde i ett ganska aktningsbjudande antal af såväl
arter som individer.
*) Dessa ”skälbrunnar’’ äro märkvärdigt trånga i förhållande till djurets storlek, som
dock vid farans annalkande med förvånande lätthet halkar ned i hafvet. Den,
som varit med om att en sommarnatt plocka daggmask och sett, huru maskarne,
allt efter mau framskrider, försviuna i sina hål, kau göra sig en god föreställning
om scenen vid en vandring öfver ett isfält med skälbrunnar. Dessa senare tjena
ej blott sina egentliga egare till gagn, utan äfven björnen lär, enligt uppgift,
någon gång begagna 6ig af dem för att bereda skälen en föga angenäm
öfver-raskning. Dykande under isen. framtittar nemligen björnen helt plötsligt genom
hålet och som reträtten för skälen sålunda är afskuren, faller han lätt ett byte
för den blodtörstiga och späckhungriga påhelsaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
