Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRORD.
Skaldinnan SOPHIA ELISABET BRENNER föddes i
Stockholm den 29 April 1659. Föräldrarna voro, handlanden
Nils Weber och dennes hustru Christina Spoor. På sitt
fjerde år sattes hon i skola för att läsa tyska, hvilket språk
mest begagnades i föräldrahemmet. I samma skola
undervisades ock några gossar i latinska språket. En af dem
blef den lilla Sophias synnerlige vän och lekte gerna med
henne, men han hade en trög fattningsgåfva och fick ofta
uppbära bannor. Sofia, som var ett år yngre än han och
icke serdeies långt kommen i läsning, beslöt dock att hjelpa
honom. Detta lyckades henne ock genom att noga lägga
på minnet, hvad de öfrige gossarne uppläste, för att sedan
förklara det för honom. Läraren, som snart märkte förhållandet,
och fann, att den lilla flickan egde mera lätthet att
fatta det latinska språkets elementer, än någon af gossarne,
öfvertalade derföre hennes föräldrar att låta henne lära sig
detta språk. Nu kunde hon så mycket lättare hjelpa sin
lille vän, men detta varade icke länge, ty hon sattes snart
i en skrifskola, der inga språkstudier öfvades. Då Sophia
var tio år gammal, tog fadern en egen lärare i sitt hus
så väl för henne som för hennes två svstrar. Hon fick
då återtaga studiet af det för henne så kära latinska
språket och gjorde deruti sådana framsteg, att hon efter tre
år, då läraren afflyttade, kunde reda sig på egen hand,
och efter ytterligare ett års enskild undervisning läste hvilken
latinsk auktor som helst. Hon var då fjorton år gammal
och ifrån denna tid fick hon på egen hand sköta sina
studier, hvarjemte de husliga göromålen och de vanliga
qvinnoslöjderna icke heller försummades. Flitigt läste hon
nu alla de böcker, hon kunde komma öfver på latin, tyska,
danska och svenska. I synnerhet älskade hon poeternes
skrifter och sjelf började hon tidigt öfva verskonsten.
Hennes äldsta kända poem är en grafskrift på latinsk vers
öfver hennes fordne lärare, magister Zellinius, hvilket hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
