Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 23
sen samt med förtydligande tillägg af det tyska ordet hån, huon
böna. Det lågtyska a skalle kanske lättast förklaras ur en slavisk
form med ja = fornslav. 4,; jfr t. ex. laus. jerjab järpe.
Smärta f-, d. smerte. Af mlågt. smerte, smarte f., ndl. smarty
smerty gammal-eng. smerte, ny-eng. smart, fbt. smerza f. (Otfrid),
smerzo m., nht. schmerz m. — Smärta v., mlågt. smerten, smarten
sv. v., (ags. smeortanf) gammal-eng. smerten9 fht. smerzen (oviss
böjning), mht. smerzen st. v., nht. schmerzen sv. v. (o. s. v.). Man
har sammanställt dessa ord med lat. mordere bita (där 0 sknlle vara
förloradt?) samt med gr. tS(keqdakéoq3 öpsqdvos gräslig, förfarlig
af en rot smard (se Curtius, Schade m. fl.).
Emellertid finnes redan hos Ihre antydt möjligt sammanhang
med det s. k. »slavonska» smert död. Grimm (Geschichte d. D.
Sprache 1032) tror också, att det forntyska ordet »ursprungligen
innehållit begreppet dödskval», och sammanställer det med fksl.
m-mrltl f. död (ry. smert\ pol. smiere o. 8. v.) samt med litan. smertis
i samma betydelse, hvilken sammanställning tveksamt antages af
Weigand. Emellertid har hvarken Grimm eller Weigand dragit
den nödvändiga slutföljden häraf. Det slaviska ordet är ett med
det slaviska prefixet su (sanskr. sam) sammansatt verbalsubstantiv
med 8uffixet*-fö af roten mer (sanskr. mar o. 8. v.) dö, jfr t. ex.
slav. vb. miriti, mriti dö, adj. mritvu död o. s. v. Då det slav.
su-heter litau. sm-, så är klart, att först och främst litau. smertis är
ett slaviskt lånord (jfr Schleicher Litau. Gramm. 168), t. ex. från
hvitryska smerc (Briickner 135). Lika klart är också såväl af det
begynnande s, som icke kan vara något germanskt prefix, som af det
slutande t, hvilket ej undgått ljudskridning, att det tyska ordet
endast såsom lånord kan vara samma som det slaviska. Om nu den
angelsaxiska formen smeortan får anses misstänkt, då den i yngre
ordböcker synes influtit blott genom afskrift ur Soraner’s ordbok
(1659), och man därföre kan tillåtas att tro det engelska ordet vara
lånadt från Tyskland, så finnes intet språkligt hinder för den
meningen, att tyskarne lånat sitt ord från slaviska språk, vare sig af
en slavisk form med er eller med sonantiskt r i stammen, såsom
böm. smrt\ serb. kroat, smrt o. s. v.
0) Ett ord som kanske ftr direkt lånadt i nyare tid.
Katten, vanlig eufemism för djäfvulen i svordomar. I flere
slaviska språk finnes ett ord kat m. bödel, skarprättare. Alldeles som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
