Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 41
hos slaverna. Något skäl att här antaga finsk härkomst synes
icke vara för handen.
SUck uppstaplad hög (af hö m. ni.), fsv. stakker, isl. stakkr,
no. stakk, d. 8 tak; i samma betydelse eng. stack. Det finnes också
på slaviskt område ett ord i alldeles samma betydelse, hvars
släktskap med det nordiska är svårt att betvifla, och som också blifvit
därmed sammanstäldt af flere författare (däribland t. ex. Ihre),
nämligen fksl. stogu m., ry. stoff o. s. v. i alla slaviska språk.
Emellertid gör det dubbla k i vårt ord svårighet vid sammanställningen.
Slav. <j skalle motsvaras af enkelt k, men af ett k kan icke utan
vidare bli hk i vårt fornspråk. Det fornnordiska kk i inhemska ord
är i etymologiskt kända fall uppkommet af nk (och af ng som
slutljud); undantagsvis af ett k, som förlängts (fördubblats) framför ett
följande v (i isl. rekkr af *rekvez); af tk i ekki o. 8. v. Man kan
således sätta i fråga, om stakkr är ett äkta nordiskt ord. Skulle
det vara lånadt från något annat germanskt språk, så torde det
lättare kunna sammanställas med det slaviska ordet. Och då kan
man kanske också, ehuru med en viss jämkning, ansluta sig till den
gamla hos Ihre omnämnda härledning som för det engelska stack
fram-stälts af Junius, nämligen af stake (ags. staca, vårt stake), i det en
höstack vanligen har en stång i midten, kring hvilken höet stackas.
Det synes också troligt, att man har att förklara det slaviska ordet
på alldeles analogt sätt såsom rotbesläktadt med vårt stake och med
samma ursprungliga betydelse. Jfr sloven. stoga f. stång kring hvilken
hö stackas (Mikl. Lex. 886), pol. stozina och stozisko i alldeles
samma betydelse, böm. stozár stång, mastträd m. m., stohovina bundt
af humle- eller vingårdsstörar o. s. v. (jfr Gihac 370). Roten
finnes utan tvifvel i det germanska verbet stekan sticka, nht. stechen,
analogt därmed, att t. ex. vårt stång hör till verbet stinga (jfr Fick
II 683 vid 1. stag). Till denna rot hänföra vi nu också vårt stack
med vilkor, att det är lånadt. I tyskan träffas stundom ek
sekundärt utveckladt ur enkelt ¾, icke blott framför ursprungligen följande
halfvokal j, där fördubbling gärna inträder i alla vestgermanska
språk, utan ock eljest, t. ex. i det säkerligen till i fråga varande
rot hörande nht. stock, fht. stocch, hvars nordiska form isl. stokkr,
fsv. stokker, vi också måste hålla för ett lånord af ofvan antydda
skäl. Det uppgifves för öfrigt, att stock i tyska dialekter kan
förekomma ungefär likbetydande med det nordiska och engelska stack1),
*) Se Muller Etymolog. Wörterb. der englischen Sprache.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
