Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framlyfer, då man närmare lär känna hans lif och fkrifter.
Redan hans bekanta arbete Dc Jlatu imperii Germanici,
fom utkom 1667 under pfeudonymen Severinus de
Monzatnbano, väckte vifferligen hos många bifall, men
åter från andra håll en ftorm af ovilja, föranledd icke
blott af den hänfynslöshet, hvarmed britterna i tyfka
rikets författning blottades, utan äfven af den onekliga
kitslighet, fom här och der röjde fig. Detta blef äfven
hufvudorfaken till hans halft ofrivilliga öfverflyttning till
Sverige. I ännu mer vidtutfeende ftridigheter råkade han
federmera i anledning af fitt verk De jure naturæ et
gcntium. Det angreps, ehuru med mycket oförftånd, af
både fvenfke och tyfke lärde, men förfvarades ockfå ifrigt
af PuFENDORFF, fom med det outtömligafte förråd af
både fkarpa fkäl och häftiga utfall affärdade den ene
efter den andre af fina mänga angripare, BECKMANN,
Schwartz, Gesenius, Welthem, Strimesius, Alberti
m. fl.*. Den mängd flxidfkrifter, till en del under
diktade eller lånade namn, fom PUFENDORFF af denna
or-fak utgaf, flödar af en bitterhet och hånfullhet, hvilkas
motftycken icke torde kunna igenfinnas i Anecdotes. Så
yttrar han på ett ftälle om en af fine motftåndare,
Ge-SENIUS, fom 1675 utgifvit en ftridfkrift mot honom,
kallad Chrijiiana benedictio, följande: »Reftat adhuc Gefenius,
Garleæ præful, de quo tamen eloquar an filqam dubito.
Nam ea eft hominis ruditas, impudentia et vefania, ut
merito quivis cordatus tam tetrici monflri contactum
refugere debeat. Qui cum nil nifi obfcoenam virulenti
pectoris faniem eructet, pasfim impio abufu dictis facris
fatt få högt värde på PuFENDORFF, ja, till och med hyft verklig ovilja
mot honom. Så yttrar han i ett bref af d. 28 okt. 1710: »Pufendorfius
pmdentia et rerum ufu longe eft infra Thuanum, ne quid de eruditione
dicam, quæ in Thuano magna, in Pufendorfio mediocris fuit, qui non
nifi ftyli promptitudine et ingenii quadam acie valebat: neque optime
ani-matus erat interdum (ut ipfe expertus fum), quum Thuanum optimum
virum fuifle conftat. Receperat aliquando in fe curationem negotii
cujus-dam mei in Suecia, fed per amicos didici e contrario omnia ab eo facta
fuifle.» (G. E. Guhrauer, Gottfried Wilhelm Freih. v. Leibnitz. 2:r
Th. Breslau 1846. f. 15). Perfonlig beröring hade fåledes gjort fitt till
att för den oförvitlige Leibniz ftälla den andre i ofördelaktig dager.
* Se Vita, farna, fata literaria Pufendorfiana. Oder
denck-tvurdige Lebens-Memoire, und feltzame Fata des weltberuffenen Baron
Samuels von Pufendorf, . . . (utgörande IT. 1213—1376 i: Samuels
Freyherm von PuFENDORFF kurtzer dock griindlicher Bericht von dem
Zujlande des H. R. Reichs Teutfcher Nation, . . . ins Teutfche
iiber-fetzet [von Jon. Ehrf.nfr. Zschackvviz] . . . Leipzig 1715. 8:0).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
