Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XXVI - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Creditor gerna sätta Avancen med många Siffror i
Boken. Äfwen så kan et Land få credit til sin förmån och
til sin skada: til ex: när et Landz köpmän af
utlänningar äro kände för redeliga män, starka i ryggen, utan
winglande, kärnlösa Affairer, wäderhandel, falska
wänningar, konstigt remitterande, traçerande och dylikt
Pappers-Wärk, då får Landet credit hos främmande,
och denna är en härlig sak. Jag wet intet om wåra bry
sig så mycket om detta. Tyst, så när hade jag skarfwat:
jag wet det wäl; men jag will intet säijat, effter man
tror, at jag dermed låter utlänningar weta huru med
dem är fatt. Nå, wäl ändå, jag talar i gemen:
Deremot har et Land Credit til sin skada, när
det aldrig bekymrar sig om, at kunna sielf försee sig med
de saker, som Konsten skal försee et Folk med, utan
låter andra förskaffa sig sådant. När det insöft i Lättia
och Okunnighet betalar sin Granne för alla sina
oumgängeliga nödtorffter, smöriandes sig om Munnen med
sina egennyttigas Smickran, korteligen, när det är
förgätit af sin wälfärd, då blir den winnande parten
eller Leweranten nödwändigt Förlagsman, hwilket han
gerna giör, ty då håller han den, som sitter i förlusten,
uti contribution (Herrar Bruks-Patroner, har icke
Herr Patriot rätt? bör icke en käck och omistelig smed
hos Ehr belasta sig med stor skuld? gifwen I honom icke
gerna credit? til hwad ända? at han altid må wara i
Edra händer, och detta är klokt. Sannerligen, en
sådan credit är en artig Präst: han wiger Gäldenären
ihop med gälden, och gifwer hela hemgifften åt
Förlags-Mannen genom et rikt interesse) Således
måste ett Land under en sådan Ægyptisk träldom sluteligen
wanmäcktas och upgifwas, om intet Folket får desto
uplystare Ögon och bättre mod i hiärtat. Nu kan man
lämpa detta på oss eller andra, det giör mig lika mycket.
Det förtryter mig likwäl, at Folk, som låta skiära sig
så dickt, tro ändå at de stå i obligation för god credit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
