Syndikalismen / 1925: (dec) ; Årg. 1(1926) / 9 (1926) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den ryska fackföreningsrörelsen.

——

Av Alexander Schapiro.

——

TROTS ALLA ARBETAREDELEGA-
tioner — engelska, belgiska, svenska,
norska oeh tusen andra — som vandra till
det nya Mecka för att där söka det ryska
folkets lyeka ocli det ljus, som skall lysa
över den Övriga världens befriande
revolution, har den ryska arbetareklassen
ingenting att visa dessa gäster, som den kan kalla
sitt eget verk, oberoende av varje
inblandning från regeringen.

Vi känna icke vad som. rör sig i det
innersta hos dem, som, efter de otaliga
officiella visiter som de ryska ledarna så
val förstå att organisera, vända tillbaka
hem. Det är sant att de utländska
delegationer, som fara till Ryssland för att ”på
ort oeh ställe studera” bolsjevismens
välgärningar, i de flesta fallen äro
sammansatta av kommunister, som fara dit för att
knäböja inför Lenins balsamerade lik, för
att deltaga i studieparader och sedan vid
återkomsten kunna vinna nya proselyter åt
sitt lands kommunistiska parti. Antingen
komma dessa delegationer till Ryssland för
att bli förda bakom ljiiset, eller resa de
tillbaka utan att ha sett någonting,
oaktat de betraktat en hel del ting.

För att få en klar uppfattning om vad
som tilldrager sig i Ryssland, är det
tillräckligt att uppmärksamt följa sov
jetpressen — om det är omöjligt att uppehålla
sig i landet och känna språket. Denna press
erbjuder så mycket större intresse, eftersom
den är den enda, som har rätt att existera
på området för de Socialistiska
Republikernas Union, och eftersom den till sitt vasen
är en regeringspress, även om den ibland
smyckar sig i en falsk oavhängighets
mantel.

Då, som bekant, det ryska kommunistiska

partiets centralkommitté är det dirigerande
organet icke blott för sitt eget parti utan
for all verksamhet på det politiska oeh
ekonomiska livets område i Ryssland, så måste
varje pressorgan — må det vara en
faek-föreningstidning, en vetenskaplig tidskrift
eller en litterär revy — bära
centralkommitténs för det ryska kommunistiska
partiet märke.

Som vi skola se längre fram mottager
den ryska arbetarerörelsen, liksom varje
ringaste funktionär i tjekan, order och
direktiv från denna allsmäktiga kommitté.

Låt oss vända oss till de ryska
faekföre-ningsorganen för att se hur och i vilken
riktning arbetarerörelsen utvecklar sig och
vilka drag som äro mest utmärkande för
denna rörelse.

För att göra oss reda härför, så låt oss
först kasta en blick på den sista ryska
fackförem ngskongressen, som ägde rum i
november 1924. Denna kongress var av
särskilt stor betydelse vid detta tillfälle.
På ena sidan var det denna kongress, vid
vilken delegationen frrn de engelska
Trades Unions var närvarande med Purcell i
téten. Detta sammanträffande i Moskwa

ledde något senare till bildandet av den
en-gelsk-ryska kommittén för facklig enighet.
Å andra sidan gå vo vid denna kongress de
ryska fackföreningsledarna nya direktiv
till fackföreningarna — i fullkomlig
underkastelse under de beslut om
fackföreningarnas uppgifter, som fattats av det
ryska kommunistiska partiets kongress,
vilken hade ägt rum före den
fackförenings-kongress, om vilken vi nu tala.

Ett karakteristiskt drag: alla ryska
kongresser av betydelse, såsom
fackförenings-kongresser, industriella kongresser, till oeh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>