Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Atombomben och
freden
Av Sverre Bjurman
I.
En av atomexperterna, professor Ridenour,
har positivt förklarat: "Det finns inget
försvar!" Och det gäller atombomben. Andra
experter har gjort uttalande av liknande
innebörd, men vi har inte sett en enda atomexpert
som förklarat motsatsen, eller att det är
möjligt att avvärja eller försvara sig mot ett
atombombsanfall.
Detta förhållande revolutionerar kriget. Inte
mer än en mening kan gärna råda om den
saken. Naturligtvis kommer militär och
militarister att i det längsta följa tröghetens lag,
tänka, handla och bygga planer ungefär efter
den gamla mallen.
Hur ser det i detta avseende ut hos oss
själva? Här i landet gjorde man under krigets
senare skede en femårig rustningsplan.
Naturligtvis blev denna plan föråldrad när
atombomben trädde in i krigshistorien.
Överbefälhavaren, general Jung, förklarade också i oktober
1945, att någon ny femårsplan inte kunde
utformas på grund av det ändrade läget.
Naturligtvis kunde man inte på dåvarande tidpunkt
överskåda läget eller göra sig förtrolig med hela
räckvidden av den nya krigsfaktorn. Men
önsketänkandet tycks snart ha gjort sig
gällande. I december yttrade Jung i ett föredrag,
att atombomben icke med säkerhet blev till
nackdel för Sverge. Vårt land ansåg han vara
mindre sårbart än de flesta andra. Självfallet
måste läget vara ännu ogynnsammare för så
tättbefolkade länder som exempelvis Belgien, men
från sådana länder torde heller ingen
krigsfara föreligga. Faran för ett framtida krig
torde endast för Sverges vidkommande
föreligga om de stora segermakterna blev osams
och råkade i luven på varandra. Om det
exempelvis kom till en kraftmätning mellan Sovjet
och de anglosaxiska staterna är det knappast
troligt, att Sverge kunde undgå att bli indraget
på grund av sitt strategiska läge. Det synes
i varje fall vara strategernas mening. Om den
är alldeles riktig kan lämnas därhän; att faran
föreligger är dock sannolikt. Om Sverge på
grund av sin glesa bebyggelse och sin
topografiska beskaffenhet är mindre sårbart än
andra europeiska småländer, så är det klart nog,
att det icke har någon fördelaktigare
beskaffenhet än exempelvis Ryssland. Och rent
teoretiskt kan det tänkas, att Sverge kunde bli
anfallet av Ryssland. Det argumentet, att
Sverge kunde vara mindre sårbart på grund
av landets storlek, brutna terräng och glesa
bebyggelse har därför intet stort värde, när
det gällde ett försvar mot ett ryskt atomanfall.
Men i första numret 1946 av "Vårt försvar"
skrev likväl Jung:
"Svensk terräng, svensk natur och
bebyggelse har lagt grundvalen för en nationell
försvarsordning som mindre än andra länder
behöver röna intryck av nya tekniska stridsmedel."
Och han förklarade, att "en användning av
atombomben kommer att föra med sig krav på
ett uppträdande av våra marktrupper i ännu
luckrare och mera spridda formationer än nu".
Ett sådant resonemang är svårt att betrakta
annat än som rena tramset och det visar hur
yrkesmilitärerna har svårt för att befria sig
från den förgångna krigsteknikens föråldrade
tankebanor. Som en glesare gruppering av
soldaterna skulle kunna ha någon avgörande
betydelse i ett atombombskrig! Atombomberna
kommer mindre att användas mot soldater i
terräng än att riktas mot våra städer och
industrier. Det behövs inte så förfärligt många
atombomber för att utradera människor och
bebyggelse i våra städer och industricentra. Kanske
kunde en väsentlig del soldater räddas genom
att förläggas till skogar och obebodda trakter
liksom en del av landsbygdens befolkning, men
städernas befolkning och industrierna skulle
snabbt bli förintade. Och i en sådan situation
var kriget meningslöst förlorat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:47:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1946/0140.html
