Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Bekymmersamma tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sina svåra bekymmer och sin oro för framtiden
anropade både herr och fru Nonnen och döttrarna Gud
om hjälp, och den uteblev heller icke, utan kom på
ett oväntat och alldeles överraskande sätt och blev
därför också så mycket mera glädjande.
Frampå hösten avtog epidemin. Ett häftigt
åskväder rensade luften, och därefter förekommo blott några
få fall av koleran. Systrarna Nonnen kunde med glädje
mottaga sin far vid hans hemkomst från utrikesresan,
ty nu var faran för smitta avlägsnad.
John Nonnen hade ej lyckats sälja bruket utrikes,
»men», skriver Emily, »han hade tänkt ut en plan
som visade hans stora förmåga att bedöma karaktärer».
År 1830 kom unge mr. David Carnegie, då blott
aderton år, att besöka sin farbror D. Carnegie senior,
John Nonnens gamle vän. Denne unge man, som då
nyss blivit myndig, gjorde ett så gott intryck på
Nonnen, att han föreslog honom att övertaga affären och
bliva egare till bruket.
Uppgörelserna härom försiggingo under strängaste
tystnad. Den unge Carnegie satt i kvällens skymning
instängd i John Nonnens arbetsrum på Liseberg, och
ingen i världen mer än de två visste något om vad
som mellan dem avhandlades.
John Nonnen bevisade för honom hur bruket skulle
bliva en guldgruva för den, som kunde befria det från
de gamla tryckande skulderna, och de svåra
omständigheter, det haft att kämpa emot under många år.
Carnegie svarade, att då han inte förstod saken, kunde
han intet annat göra än förlita sig på Nonnens ord,
men om han ville åtaga sig att sköta alltsammans, var
Carnegie villig att ingå på förslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
