- Project Runeberg -  Systrarna på Liseberg : Ur en familjekrönika /
137

(1924) [MARC] Author: Emily E. Nonnen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Den nya tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hallen användes på Liseberg, som i alla gamla hem,
ända fram till de sista åren som arbetsrum, där
strykning och andra hushållsgöromål utfördes. Salen
föreföll barnen mycket ståtlig och imponerande med de
marmorliknande väggarna, de många fängslande
tavlorna och de vackert draperade, grå ylleripsgardinerna.
Dessa gardiner voro försedda med applikationer i rött
och hade inköpts i London till det gamla hemmet där.
De hängde uppe i 98 år utan att förlora sitt prydliga
utseence. Förmaket var också ljuvligt och
stämningsfullt, med vildvinet, som hängde kring fönsterna, fastän
rummet låg i övre våningen.

Överallt spred sig en förunderlig doft av blommor
— och kamfert, ty fastrarna förvarade sina mångfärgade
äkta sjglar och andra dyrbara yllesaker inlagda i
kamfert i pappaskar, som sedan fingo sin plats i skåp och
garderober och under sängarna.’

Att gå omkring i trädgården var förtjusande. Daliorna
stodo liöga som en skog i rabatter och lyste i
skiftande färger, och liljor av flere arter öppnade sina
doftande kalkar mot deras strålande ansikten. Där fanns
en rosenbuske två gånger så hög som faster Nanny,
alldeles överfylld med små söta bukettrosor, och många
blå blommor, konvolvolus, petunier, akvilejor, som
lyste som om en flik av sommarhimlen fallit ned på
jorden. Rosor och reseda doftade var man gick.

Det var också roligt attt gå på berget i de många
gångarna, där marken kändes så mjuk och god under
fotterna, ty de gingo så tyst på garveribark i stället
för hård och rasslande sand.

Men allra roligast var det att få vara med, när
fastrarna hade sina lektioner, ty då fingo de små brors-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:48:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/systrarna/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free