Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rar, tyckte hon, och inom några år var allt slut.
Under yttersta nöd framsläpade hon ännu ett par
år af sin lefnad och lemnade vid sin död sin lilla
tioåriga Clara alldeles värnlös. Lingdahls, som då
bodde i samma stad, togo den lilla värnlösa flickan
till sig. Det är allt, hvad jag känner af hennes ti-
digare historia.
Jag såg henne sedan ofta nog i huset, en yt-
terst arbetsam flicka! Ofta roade det mig att be-
trakta henne, då hon trodde sig obemärkt; jag såg
huru en verklig feberglöd brann på hennes kind.
hennes öga glänste, hennes händer darrade af ifvern.
Hon äflades, jag kunde nästan säga, både natt och
dag. Intet nöje, ej ens en promenad tillät hon sig,
och var alltid i verksamhet med de mest olikartade
sysselsättningar. Fru Lingdahl ville någon gång
förmå henne att taga sig någon ledighet: „Anej, söta
tante, i morgon då skall jag promenera , då är det
här arbetet färdigt; men nu behöfver Soplue sin kläd-
ning eller behöfva bönorna skäras, eller kragorna
strykas, eller strumporna stoppas, eller hvad arbete
hon än för händer hade, göras färdigt“.
Jag var bortrest en tid och fann vid min åter-
komst en sorglig förändring,
„Stig in till min stackars Clara“, bad fru Ling-
dahl, „så gick det med min flinka hjelperska!“
Jag gick in till Clara. Hon satt på golfvet med en
hop sönderklipta lappar framför sig och spritade och
spritade med samma ifver, hvarmed jag förr sett henne
arbeta. Hon helsade mig vänligt och uttalade sitt nöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
