Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnes ej Vali mera sin barndomsvän, den fångne
ynglingen från fjerran land? Han har redan igenkänt
den han frälsat ur djupets graf, och snart helsar äf-
ven hennes öga sin räddare.
Stormen lugnas, töcknen skingras. Solen lyser
åter. Några dagar kryssar ännu briggen på liafvet.
Ändteligen skall den återgå till hamn, men åter resa
sig storm och våg, åter tätna töcknen kring skeppet,
åter visar det ogästvänliga liafvet sin vildhet, och ett
redlöst vrak kastas slutligen briggen mot turkiska
kusten och sönderslås i spillror.
Folk samlas på stranden, de lösa Ibrahim och
sina fångna landsmän, som legat bundne i skepps-
rummet , och uppretade af dem misshandla de skeppets
folk. I Ibraliims våld återlemnas hans egendom, hans
slafvinna.
Dörrarna stå öppna till slafbazarens rum. Utan
slöjor sitta qvinnorna, ty köpame gå från rum till
rum och bese de utbjudna varorna. Ser du dessa
Abyssinska qvinnor, stolta, sköna, behagfulla. Sorg-
ligt men mildt se de på de kringvandrande köparne.
De gråta icke, de tala icke, blott blicken talar om sorg.
Och dessa qvinnor, svarta som ebenholtz, med
bländande hvita tänder. Raska arbeterskor, om än
mindre sköna än de hvita qvinnorna. De äro ock
mindre dyrköpta.
Denna stolta, svartögda qvinna med sitt barn,
som hon med törtviflan i blicken sluter till sitt bröst,
skall hon säljas? Hon tror så, hennes man har hit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
