Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 7. Uppenbarelsebegreppet - a. Herderinfluensens genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
här givit åt sin åskådning. Nebulismen, töcknen, oklarheten
stör alltid Tegnér, när och var han möter dem. Och hans ord
om Herder äro intet annat än en senfödd gengångare av hans
kamp i tidigare år mot tyskeri och fosforistisk nebulism. Till
detta kommer, att den rakryggade ärligheten i hans väsen gör
att han reagerar när Herder synes säga ett men tillika mena
ett annat. Tegnér har i grunden intet emot Herders
humani-serande av kristendomen. Men han finner det ojuste av honom
att icke säga rent ut, att han förnekar kristendomens
gudomlighet, i den mening nämligen som ortodoxien bestämmer detta
begrepp. För att förstå vad Tegnér menar måste man
accentuera uttrycket »gudomlighet i vanlig krass ortodox mening».
Varken Herder eller Tegnér förnekade kristendomens
gudomlighet, men de fattade det divinatoriska i en annan och
som de själva ansågo högre mening än ortodoxin. Att Tegnérs
kritiska omdöme om Herders båda teologiska krifter, Geist des
Christenthums och Christenthum und Antichristenthum icke
får misstydas som uttryck för negativ inställning, ge för övrigt
ett par yttranden om Hase vid handen. På tal om dennes
»Gnosis»15 säger han i det förut citerade brevet till Reuterdahl
1833, att boken är högst genialisk och påminner i ton och
framställningssätt om Herder och tyska litteraturens bättre
tider.16 Och när han vintern 1835 läst Hases kyrkohistoria,
som han rekommenderade i brev till Wingård, sammanställer
han åter dessa båda med varandra på ett sätt som visar hans
höga uppskattning av Herder icke blott som litterär
personlighet utan som teologisk tänkare: »Sedan Herder dog är Hase
otvivelaktigt vår snillrikaste teolog.»17
Herders uppenbarelseidé är helt annorlunda orienterad än
upplysningsteologins och ortodoxins. Medan den förras
cirkulerade kring ratio som centrum och den senare förkortade
15 Hase, Gnosis, oder Evangelische Glaubenslehre für die Gebildeten
in der Gemeinde wissenschaftlich dargestellt I—III.
16 VII: 417. 17 VII: 530.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
