Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 2 jan. 1932 - Litteratur - Anmälan: Skeppsbyggnad och båtkonstruktion, av Hugo Tolléus - Anmälan: Nutidsmänniskan inför vetenskapen, av Torsten Althin - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet i Göteborg, av S. G. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skeppsbyggnad och båtkonstruktion av Nils J.
Ljungzell, Stockholm 1931, P. A. Norstedt & Söners Förlag.
378 sid. Pris kr. 14:–.
När ovanstående publikation kom i mina händer
blev min första rent instinktiva åtgärd att taga fram
min gamla "Lärobok i Skeppsbyggeri", utarbetad av
Ivar A. Engström, extra ingenjör vid mariningenjörsstaten
och utgiven på P. A. Norstedt & Söners förlag år
1889 ävensom dess tilläggshäfte av år 1924. Denna
lärobok har visserligen utgått i en andra upplaga, men
det är dock 42 år sedan den såg dagen. Att så lång tid
kunnat förflyta mellan tillkomsten av två böcker,
behandlande denna högeligen intressanta del av
ingenjörsvetenskapen – jag anser nämligen skeppsbyggnad
vara väl så stor vetenskap som vägbyggnad – vittnar
just ej om att ett större intresse finnes i vårt land för
detta slags vitterhet men förklaras därav, att
skeppsbyggarna äro vårt lands mest språkkunniga ingenjörer,
varför utländska skeppsbyggnadspublikationer, vilka
utgivas i stort antal varje år, haft en god marknad i vårt
land. När Ljungzell nu utger detta separattryck av
"Uppfinningarnas bok", måste framför allt
skeppsbyggarna och jag hoppas även den sjöfartsintresserade
allmänheten vara honom tacksam härför, ty bakom denna
bok ligger ett mycket enträget och intresserat arbete.
Efter definition av de allmännaste skeppsbyggeriformerna,
övergår författaren till skeppsbyggnadskonstens
historia, som fått sig tillmätt 114 sidor av samtliga 378.
Delen är således proportionsvis stor men detta har
troligen betingats av arbetets ursprungliga uppgift att
ingå som en del av "Uppfinningarnas bok". Historiken
är välskriven och roande och en på detta område väl
insatt tekniker, framlidne professorn Fr. Lilliehöök, har
granskat denna del. Förf. välkända intresse för
Skeppsbyggeriets historia och nitiska samlande av därmed
sammanhörande antikviteter har satt tydliga spår i
såväl text som illustrationer.
De återstående 264 sidorna behandla skeppsbyggnad
och båtkonstruktion. Denna del är väl planlagd och
lyckligt avfattad. Sålunda behandlas fartygets form,
stabilitet, framdrivning och styrning på ett
förtjänstfullt och tillräckligt ingående sätt. De olika
fartygstyperna i våra dagar få därefter sin behandling och
framställningen förhöjes av rikliga och utmärkta illustrationer.
Boken avslutas med en avdelning om skepps och
båtars byggande och en om bärgning och reparation, även
dessa välskrivna ehuru mera allmänt avfattade.
Hela publikationen är synnerligen rikt illustrerad
och ett stort antal av illustrationerna äro särskilt gjorda
för detta arbete till fromma för dess modernitet.
Författaren är slutligen att gratulera till förmånen
av två så utmärkta medarbetare som doktor H. F.
Nordström och mariningenjören Gösta Hartzell.
Förlagets namn borgar för en alltigenom förnäm
typografisk utstyrsel och ett utmärkt återgivande av den
stora mängden illustrationer. Hugo Tolléus.
Nutidsmänniskan inför vetenskapen, av Bertrand
Russel, översättning av Alf Ahlberg. Stockholm 1931.
Bokförlaget Natur och Kultur. Pris kr. 5:50.
Det är på modet att betrakta vår tid som en tid av
elände och pessimism och att litet varstädes söka roten
och upphovet till detta. Många söka den – med rätt
eller orätt – i den höga tekniska ståndpunkten,
vetenskapens snabba utveckling under de senaste
decennierna osv. Man tycker att det har gått så fort, att
människan ej huunit växa i de nya kläderna.
Människan har tidigare disciplinerats genom att underkasta
sig naturen. Sedan hon frigjort sig från dess
herravälde, företer hon till en viss grad de fel, som bruka
utmärka slaven, som blivit herre. Men hur och när
skall hon bliva dess herre? Det är naturligtvis orimligt
att antaga, att vetenskapens explosiva kraft är
uttömd eller att den ens nått sin höjdpunkt. Det är väl
mera sannolikt, att vetenskapen under århundraden
kommer att frambringa ännu snabbare förändringar och
troligen icke så få förändringar hos människan själv.
För varje intellektuell nutidsmänniska är det säkert
ganska nyttigt, att åtminstone någon gång ställas inför
problemet om vetenskapens roll i livet, att få en vid
utblick på den ur historisk, teoretisk och praktisk
synpunkt med en filosof som ciceron. När så denne
handledare heter Bertrand Russel, kan man vara säker om,
att man åtminstone icke behöver ha tråkigt, man må
sedan kunna följa med hans tankegång eller inte, gilla
hans åsikter eller hysa andra. Hans bok "The
Scientific Outlook" i utomordentlig översättning av Alf
Ahlberg är en djupgående och skarpsinnig undersökning,
långt ifrån alltid lätt att följa, men tankeväckande och
synnerligen underhållande. De översikter, som givas
av de vetenskapliga metodernas historia, vetenskap och
religion, vetenskapen och tekniken äro alla
förberedelser för bokens sista del om "det vetenskapliga
samhället" och i samband därmed stående metafysiska
problem. Hur teknikens män ställa sig till förf. syn på
framtidsperspektiven, skulle vara intressant att erfara. Att
boken kan rekommenderas till läsning just åt dem, som
dagligen syssla med vetenskapliga och tekniska
problem – i förhållande till det hela dock relativt små
detaljspörsmål – torde vara ställt utom tvivel. Torsten Althin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
