Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommit till användning, emedan blank plåt lätt skulle
kunna blända föraren. Båten har provkörts och även
deltagit i en del tävlingar, och den har fyllt de
förhoppningar, som ställts på densamma.
I nedanstående tabell har jag sammanfört några data
från en del av mina konstruktioner. Som synes äro
de mindre båtarna förhållandevis bredare än de större.
Det är inte gjort därför att man därigenom når högre
fart, utan rent praktiska skäl hava förestavat detta.
Småbåtarna måste alltid utföras med betydligt större
bredd för erhållandet av erforderlig stabilitet. I
kolumnen D/Ne synes tydligt, att de långsammare båtarnas
deplacement är större i fölhållande till hästkraftantalet,
än motsvarande värde för de snabbare båtarna. Genom
att samla dessa värden i en kurva, fig. 11, synes genast,
vad man har att vänta för fart vid ett visst
effektbelopp. Kurvan är särskilt lämplig vid
överslagsberäkning, ty den säger genast ifrån vad man har för resultat
att vänta av den tilltänkta konstruktionen.
Några racerbåtsdata.
| | Längd
m | Bredd
m | Depl.
kg | Ne
hk | Fart
knop | D/Ne | B/L |
| "Baby Ne" | 5,0 | 1,50 | 730 | 30 | 25 | 24,3 | 0,3 |
| "Duva" | 6,4 | 1,82 | 1340 | 60 | 26 | 22,4 | 0,28 |
| "Bromsen" | 7,3 | 1,92 | 1800 | 90 | 29 | 20,0 | 0,26 |
| "Marana" | 9,6 | 2,17 | 2900 | 220 | 39 | 13,2 | 0,22 |
| "Sea-Song" | 8,4 | 1,92 | 2300 | 200 | 42 | 11,5 | 0,22 |
| "Laila" | 7,9 | 1,92 | 2200 | 225 | 45 | 9,8 | 0,24 |
| "Svalan" | 11,4 | 2,60 | 4900 | 650 | 52 | 7,55 | 0,23 |
| "Silverkulan" | 3,5 | 0,98 | 400 | 50 | 52 | 8,0 | 0,28 |
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst höll den 9 maj sitt ordinarie
vårsammanträde undër ledning av ordföranden doktor H.
Hammar.
Årsberättelsen för 1935 och avdelningens
balansräkning den 31 dec. 1935 upplästes och lades till
handlingarna.
Skeppsbyggarnas hjälpfonds ställning den 31 dec. 1935
föredrogs, varav framgick att fondens storlek samma
dag uppgick till kronor 5 242:89. Ordföranden
meddelade i samband härmed, att enär fonden med föregående
års utgång enligt stadgarna medger utdelning av
understöd, annons härom infördes i Teknisk tidskrift den 25
jan. 1936, men att någon ansökan om understöd ej
inkommit.
Ordföranden meddelade, att avdelningen medverkade
vid Föreningens jubileumsmöte genom föredrag den 19
maj av marinöverdirektör Y. Schoerner över ämnet
"Svensk krigsfartygsbyggnad under 75 år".
Vidare erinrade ordföranden om den inbjudan, som
erhållits till det av The Society of Naval Architects and
Marine Engineers anordnade internationella mötet den
14—19 sept. i New-York och anmodade medlemmarna
upplysa, om någon hade för avsikt att besöka detsamma.
Ordföranden meddelade sin avsikt att deltaga i mötet
samt utsågs till avdelningens representant vid detsamma.
Ordföranden efterlyste, huruvida intresse förefunnes
för ett eventuellt extra möte under september månad,
exempelvis i Karlskrona. Härpå beslöts undersöka
möjligheten för ett dylikt möte.
Till beredande av det på ordinarie höstmötet
förestående styrelsevalet tillsattes en valkommitté bestående av
civilingenjör H. Tolléus, sammankallande, samt förste
flygingenjör E. Sjögren, direktörerna V. Nordström, D.
Hector och mariningenjör G. Holmberg.
Följande medlemmar av föreningen invaldes i
avdelningen: direktör I. Barthen, ingenjör J. Ljunggren och
civilingenjör K. Wessblad.
Civilingenjör V. Schreil höll härefter föredrag om
"Frukttransporter till sjöss" (publ. i Skeppsb.
aug.-häfte). Efter det av talrika bilder åtföljda föredraget
vidtog en kortare diskussion.
Härefter meddelade ordföranden en del erfarenheter
och intryck från sin just avslutade resa via Panama till
Amerikas västkust. I samband härmed underströks
betydelsen för skeppsbyggaren att studera
fartygsmaterielen till sjöss. På ordförandens förslag beslöts härpå att
till fru M. Lundgren framföra avdelningens tack för
hennes stora donation till skeppsbyggnadskonstens
förkovran.
Dagens andra föredrag hölls av ingenjör G.
Richtenberg över ämnet "Moderna fiskefartyg och havsfisket
som storindustri". Talaren visade med stöd av ett stort
antal ljusbilder hur fisket i de stora länderna alltmer
industrialiserats såväl beträffande fiskefartygen och deras
utrustning som i fråga om tillvaratagandet av fisken.
De moderna maskiner, som på senare tid konstruerats
för fiskens fjällning, rensning etc. beskrevos ingående.
Föredragshållaren framhöll som ett önskemål att även
det svenska fisket skulle rationaliseras efter samma
grunder som skett utomlands. Efter föredraget förekom
en kort diskussion.
Det sista föredraget hölls av civilingenjör E.
Petersohn om "Luftskeppet Hindenburg" (publ. i Skeppsb.
juni-häfte). Även efter detta föredrag följde en
diskussion.
Efter sammanträdet intogs som vanligt gemensam
middag.
B. S—n.
Världsskeppsbyggeriet vid II. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik voro vid slutet av juni 588
handelsfartyg om 1 951 005 brt under byggnad i världen,
vilket jämfört med 537 st. om 1 820 114 brt vid I.
kvartalets slut betyder en ökning av 130 891 brt.
Fördelningen på de olika länderna är följande (siffrorna inom
parentes äro motsvarande vid I. kvartalets slut):
| | Antal fartyg | Bruttoregisterton |
| Storbritannien och Irland | 229 | (220) | 848 732 | (842 361) |
| Tyskland | 112 | (107) | 365 179 | (317 053) |
| Japan | 46 | (40) | 156 811 | (150 662) |
| Holland | 42 | (44) | 148 005 | (146 280) |
| Sverige | 24 | (28) | 124 250 | (112 750) |
| Förenta staterna | 26 | (13) | 90 275 | (49 760) |
| Danmark | 20 | (18) | 71 620 | (55 405) |
| Frankrike | 12 | (10) | 45 304 | (49 558) |
| Norge | 25 | (22) | 25 951 | (24 544) |
| Danzig | 5 | (4) | 25 910 | (25 260) |
| Spanien | 9 | (12) | 24 189 | (9 824) |
| Italien | 4 | (6) | 10 285 | (25 590) |
| Belgien | 12 | (7) | 5 654 | (5 926) |
| Brittiska besittningar | 14 | (6) | 2 912 | (1 066) |
| Argentina | 1 | (1) | 2 550 | (2 550) |
| Finland | 2 | (1) | 2 050 | (600) |
| Litauen | 1 | (1) | 475 | (475) |
| Estland | 2 | (2) | 450 | (450) |
| Jugoslavien | 1 | (—) | 103 | (—) |
Tyskland och Förenta staterna uppvisa
den kraftigaste ökningen under kvartalet, men även
Sverige, Danmark och Spanien hava
avsevärt större siffror. Italien visar en synnerligen
stark minskning, och Frankrike också en viss
dylik. I fråga om drivkraften utgjordes
världsbyggnadstonnaget av
| | Bruttoregisterton | Procent av
totaltonnaget |
| 305 | (262) | motorfartyg | 1 184 231 | (1 071 523) | 60,6 | (58,9) |
| 269 | (252) | ångare | 759 419 | (739 427) | 39,0 | (40,6) |
| 14 | (18) | segelfartyg och pråmar | 7 355 | (8 232) | 0,4 | (0,5) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936s/0096.html
