Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soldaterna - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
SOLDATERNA
under, som äro sårbara blott i bakkroppen. De bli helt
enkelt icke längre matade, och då de icke kunna äta,
dö de av hunger.
Men hur bär sig den ockulta makten åt för att räkna,
utvälja och avskilja dem som den utdömt? Det är en
av de tusen frågor, vartill termitsamhället ger
anledning, och som hittills icke funnit något svar.
Vi få icke glömma att, innan vi avsluta dessa kapitel
om den ljuslösa stadens försvarstrupper, omnämna en
rätt egendomlig, mer eller mindre musikalisk begåvning
som de ofta visa. De tyckas i själva verket vara
koloniens, om icke precis melomaner, så åtminstone
bullerbasar. De ljud de åstadkomma och som än äro en
alarm-signal, ett hjälprop, en sorts klagoskri, än olika slags
smatterljud, nästan alltid rytmiska, besvarade av
hopens mummel, hava fått många entomologer att tro
att de meddela sig med varandra icke endast medelst
antennerna, som myrorna, utan även genom ett mer
eller mindre artikulerat språk. I alla händelser spelar
akustiken, i motsats till hos bien och myrorna, som
tyckas vara alldeles döva, en viss roll hos dessa blinda
termiter, som hava mycket fin hörsel. Det är svårt att
övertyga sig härom, då man har att göra med
underjordiska termitbon eller sådana som äro klädda med
över sex fot tjocka lager av tuggat trä, lera och cement,
som dämpa alla ljud. Men lägger man örat till bon som
äro byggda i trädstammar, hör man en hel följd av ljud,
som icke göra intryck av att bero blott på slumpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
