Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svärmningen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SVÄRM NINGEN
irra de sysslolösa i gallerierna och salarna i väntan på
befrielsens och lyckans stund. Mot slutet av den
ekva-toriala sommaren, vid annalkandet av regntiden,
infaller omsider denna stund. Den ointagliga borgen, vars
murar vid dödsstraff för hela kolonien aldrig erbjuda
andra springor än de som äro nödvändiga för
luftväxlingen och vars alla förbindelser med utomvärlden äro
underjordiska, gripes då av ett slags yra och får
plötsligt överallt en mängd smala öppningar, bakom vilka
man skönjer de vidunderliga huvudena på de soldater,
som hålla vakt, så att ingen kan komma ut eller in.
Dessa öppningar stå i förbindelse med gallerier eller
gångar, där bröllopsflyktens otåliga deltagare skocka
sig. Vid en signal, given som alla andra av den osynliga
makten, draga sig soldaterna tillbaka, lämna utgångarna
fria och släppa fram den kärleksskälvande
ungdomsskaran. Genast utvecklar sig nu, enligt skildringar av alla
resande som sett det, ett skådespel i jämförelse varmed
binas svärmning förefaller att vara rakt ingenting. Från
den väldiga byggnaden, än en kulle, än en pyramid eller
en befäst borg, och ofta, vid anhopning av termitbon,
på en yta av hundratals hektar, uppstiger som från en
överhettad ångpanna på explosionspunkten och från
väggarnas alla springor och öppningar ett dunstmoln
bildat av miljontals vingar, som sväva upp mot azurn
i sitt ovissa och nästan alltid gäckade sökande efter
kärleken. Liksom allt, som ingenting annat är än dröm
och rök, varar det ståtliga fenomenet endast några ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
