- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
7

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


3. Svenska allmogeqvinnans ställning och behof.



Så ljöd det för länge sedan i högstämda stanzer från
Valerius’ lyra, och i samma tonart hafva nästan alla våra
skalder sjungit svenska qvinnans pris, vare sig det angick
dalkullan uppe vid sätern, vingåkersliickan på vägen till kyrkan
eller Blendas ättlingar i det frejdade Värend. Och allt ifrån
de skandinaviske studentgillena och promotionsfesterna till
brölloppet ute på landsbygden hafva poeter och rimsnidare af
alla färger, utan eller på beställning plundrat språket på dess
vackraste uttryck för att tröska på den gamla halmen: qvinnans lof.

Och ingalunda misskänna vi den sanna skalden, ej
missunna vi honom hans svärmeri för det qvinliga idealet, icke
vilja vi det minsta söka oskära den nordiska sångmöns ljusa,
väna klädnad. Vare detta helgerån oss fjerran! Men då
öronen allt ifrån unga dagar vänjas vid detta blomsterspråk,
löper så väl mannen som qvinnan fara att villas, då det
gäller att döma öfver hennes verldiga ställning. Ilon synes
eller tror sig vara något slags andeväsen, likt molnen
sväfvande mellan himmel och jord.

Men i synnerhet oriktig och skef är uppfattningen, då det
angår svenska allmogeqvinnan, som den ene, svärmande för
»landtlig oskuld», anser för typen af hvad qvinnan borde vara;
en annan åter talar föraktligt om den »löjliga bondtossan»,
uuder det en tredje tycker henne i sin enfald vara förträfflig
såsom den der lätt kan — förföras.

Och då vi äfven ofta funnit den bättre lottade qvinnan
i detta fall också taga miste, om ej i samma grad som männen,

»Mitt fosterland! Jag älskar dig
Och dina döttrars skara.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free