Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 2. Götha rike / 21 (1855-1860) Author: Thure Gustaf Rudbeck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norrköpings vapen.

2. NORRKÖPING. (Norcopia) sjö- och stapelstad, samt den
betydligaste af länets städer, är belägen 17¹/₂ mil från Stockholm
och 6¹/₂ mil från Nyköping. Rörande denna stads namn
sammanstämma våra historieskrifvare uti att härleda det från dess
belägenhet norr om Söderköping, liksom tvertom dennas i
anseende till Norrköping. Dess ålder är mera fråga underkastad;
men då Påfven Lucius III redan år 1185 i en bulla
stadfästade Askaby klosters dåvarande besittningar i Norrköping,
finner man tydligt, att staden åtminstone har en ålder af mellan
7 och 800 år, ehuru många gånger den än genom olyckor
varit på branten af sitt fall, hvilket bland annat synes af en
akademisk afhandling om Norrköping utgifven 1635, hvaruti säges att
staden 50 år förut endast varit en qvarnby. Att den emedlertid
långt förr varit af betydenhet, finner man af det riksmöte drottning
Margaretha här höll år 1404, då Ringstadholm och Ringstad
lades under kronan. Att den är yngre än sina medstäder i länet,
utom Wadstena, och att den under medeltiden icke intagit mer
än 4:de och oftast femte eller sista rummet bland dem, lider
intet tvifvel. Så nämnes Norrköping 1481, i femte och sista samt
Söderköping i det första; år 1539 uppbar kronan ock i afgifter
härifrån betydligt mindre än från Wadstena. År 1567 led
Norrköping liksom hela det öfriga länet ganska mycket af de
under Rantzaus befäl inträngande danskarne. Borgerskapet i
förening med Finspongs allmoge drog sig då öfver strömmen
norrut, der det uppställde sig på en hög sandbacke, som till
minne deraf ännu i dag kallas borgarhögen. Här försvarade man
sig så tappert emot fienden, att denne slutligen måste rymma
fältet. Vid detta tillfälle lärer äfven Kneppingsborg beläget på
en klippa midt i staden, blifvit förstördt. Nu uppfördes på
borgarhögen ett vårdtorn, för att hafva öfversigt af staden och
kringliggande nejd till förekommande af hvarje ytterligare
öfverrumpling. Fienden hade emedlertid hunnit lägga hela södra delen i
aska, hvarföre äfven Johan III, å hertig Magni vägnar, beviljade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>