Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 36. En kyss och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322:
liade liou mer och mer kommit att betrakta henne
nr denna synpunkt. Då jag såg, hvilket nöje dessa
skizzer gjort henne, och hon särskildt bad derom,
gjorde jag ännu en sådan, som föreställde Edith i
den drägt, hon bar vid ett visst oförgätligt tillfälle.
Med denna teckning liggande framför oss, fick jag
åter berätta hela historien. Reva lyssnade
tankfullt derpå.
"Älskar du verkligen Reva lika mycket, som du
älskade Edith?" frågade hon plötsligt vid en viss
punkt i min berättelse.
Jag förklarade, att en sådan fråga var alldeles
orimlig, eftersom Edith och Reva för mig voro en
och samma person. Hon skrattade sjelf åt sin
dumma fråga, som hon kallade den, och bad mig
fortsätta med min berättelse.
"Hvad!" utropade Reva, då en detalj, som jag
hittills underlåtit att nämna, råkade undfalla mig.
"Du kysste henne hvar gång du kom till henne?"
Jag måste nu förklara, att jag under dylika
förhållanden hade denna rättighet.
"Hon måtte verkligen hafva varit dig mycket
kärare, än hvad jag är", utropade Reva med en
liten darrning på rösten, "eftersom du aldrig —"
Hon hejdade sig, rodnade häftigt och tycktes vara
förskräckt öfver det obetänksamma yttrande, som
omedvetet undfallit henne.
Vi stodo på verandan och voro just i begrepp
att gå in till Hulmar, som var sysselsatt i sin
studerkammare. Enligt de gällande reglerna för det
-passande handlade jag orätt, mycket orätt, och jag
visste det. Men hänförd af en som det föreföll mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
