- Project Runeberg -  Tibetanska äfventyr /
14

(1905) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Genom berg och öknar till Jarkent-darja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Lop-nor-trakten den 1 december (g. st.). De skulle nämligen
i alla fall kommenderas från transbajkaliska kosackhären. Och
på kejsarens bestämda önskan skulle de vara burjater, af
lamaistisk trosbekännelse, »ty af sådana skall ni få nytta i Tibet».

Då jag nu skulle lämna Kaschgar och efter några dagar
skilja mig från min karavan för att uppsöka Lop-nor-landet
på en annan, ovanlig väg, tänkte jag att det just nu hade
varit lämpligt att hafva kosackerna till betäckning af karavanen,
som förde den allra största delen af min packning och 300
kilogram rent kinesiskt silfver. Saken ordnades så att två af
konsulateskortens kosacker i Kaschgar skulle få följa med allt
till den dag då vi mötte de burjatiska kosackerna.

Det var en stor lycka för mig att äga dessa förträffliga
män i mitt följe; sällan eller aldrig har jag varit omgifven
af en sådan trohet och lydnad som under de år de stodo i
min tjänst. Liksom sina burjatiska kolleger, som senare slöto
sig till oss, öfverträffade de båda ortodoxa ryssarna i militärisk
disciplin, mod och duglighet, mina djärfvaste önskningar. Näst
efter det gudomliga beskydd som aldrig öfvergifvit mig under
mina vandringsår, hade jag kosackerna att tacka för att allt
gick så lyckligt och att jag äfven i farliga belägenheter hade
en känsla af trygghet och lugn. Dagligen välsignade jag
kejsaren, ty det var dock han som kom på den tanken att gifva
mig eskorten och som var den ende som ägde makt att gifva
mig den. Och därtill skulle de icke få kosta mig ett öre —
så hade deras öfverste krigsherre befallt. De ägde att lyfta
sin lön efter hemkomsten och hade egna hästar och sadlar,
samt hvar sitt exemplar af ryska arméns nya repetergevär med
tillräcklig ammunition.

Dagen var kvaf och varm då vår tunga kolonn slingrade
sig ut genom Sand-porten i Kaschgars stadsmur. Kompakta,
svartblåa regndraperier komma seglande från bergen, en häftig
vindstöt, och så en till, sopar det fina stoftet i kometsvansar
framåt vägen och så brakar ovädret löst med vansinnig
våldsamhet. Lysande blixtar, kroklinjer af bländande blåhvit eld
korsa den mörka himlen, åskan skräller med bedöfvande dån,
slagregnet står som spön i backen för att inom några minuter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 11 14:45:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tibetafv/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free