Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Till de vilda kamelernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TIBETANSKA ÄFVENTYR
stumpar, surrade kring i marken inslagna pluggar, och besten
kunde icke komma ur fläcken.
Under vår frånvaro hade en af kamelerna rymt. Han efter-
sattes och förföljdes ända upp till bergstrakterna, men kunde
icke infångas. Tydligen hade han blifvit galen, förvildad, totalt
vettskrämd af tiger eller vildsvin. Han var och förblef borta.
En af våra grannar skänkte oss. två nyfödda valpar, som
döptes till Malenki och Maltjik, Lillen och Gossen, emedan
de voro så små och näpna. Och dessa namn fingo de äfven
bära sedan de växt upp t.ll jättar af sitt släkte. Allt från födelsen
tillhörde de sålunda vårt vandrande samhälle, blefvo fortraffhga
karavanhundar, mina speciella vänner, och öfverlefde alla sina
kamrater.
En från Lajlik medförd vildgås, vår reskamrat under flod-
färden, hade nu blifvit till den grad hemmastadd att han icke
längre ägnade sina fria stamfränder några längtansfulla blickar.
Dessa återvände nu från varmare luftstreck i oräkneliga flockar
och följde sina gamla stråkvägar, välkända sedan generationei
tillbaka. Vi hörde deras skrik och snattrande samtal vid alla
tider af dygnet, i alla väder, vi sågo dem om dagen i lugn
eller storm, då solen var dold eller tittade fram mellan sönder-
rifna skyar, vi hörde dem i becksvarta natten då himlen var
molnbetäckt och töcken dolde jordytan och förstodo ej huru
de kunde hitta på sina luftiga vägar; de drogo ständigt forbi
utan rast eller ro i brådskande färd. Infödingarna sade att
samma samhällen återvände år efter år till samma häckplatser
och att de hafva vissa lagar för eganderätten, alldeles som
lop-männen själfva.
Dagligen gingo kosackerna på jakt och återvände med
fasaner,0 änder, vildgäss eller rådjur. På vildt ledo vi ingen
brist, trakten vimlade däraf.
Vårt läger blef småningom en verklig marknadsplats, en
välkänd och betydelsefull ort i Lop-landet. Hit kommo landt-
män med sina produkter, ja till och med från Kutjai oc
Korla, kommo köpmän med socker, tegelte, kinesiskt porslin,
ryska tekannor, tyger, m. m. En af dem slog sig ned och
byggde ett »hus» vid vårt torg och butiken ordnades alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
