Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Äfventyr i norra Tibet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIBETANSKA ÄFVENTYR
därutanför. Mörkt var det i morgonstunden, ehuru himlen var
klar, och det bara tjöt och hven kring knutarna. Århundradet
slutade i dessa nejder med en riktig sekulärstorm. Ridten är
under sådana förhållanden en tortyr. Man kämpar förgäfves
mot kölden och kan knappt hålla lifsandarna vakna. Man blir
dåsig och bedöfvad, lemmarna liksom stelna och domna bort
i den ställning man intager till häst, och det fordras en kraft-
ansträngning för att stjälpa sig ur sadeln. Nyårsnatten ingick
gnistrande kall och klar, och månen stod på himlen som ett
elektriskt bloss, jag läste bibeltexterna och psalmerna, som
på årets sista kväll sjungas i alla Sveriges kyrkor, och afvaktade
i min ensamhet sekelskiftet. Ett märkligt ögonblick då ett år-
hundrade med hela sin afgrund af synd och sorg och brott
sjunker i tidernas natt! Men här klingade inga kyrkklockor;
endast stormen, som är oberoende af seklernas skiften, sjöng
i brusande orgeltoner sin vemodsmättade sorgmarsch.
Den 1 januari 1901 tumlade med oförminskad kraft out-
tömliga kaskader af luft ned genom dalgångarna. Från en
liten pasströskel skådade vi Anambaruin-ulas kolossala, snö-
betäckta fjällmassiv. Att kringgå denna bergsknut och göra
ett besök hos Särtäng-mongolerna, var liktydigt med en af-
stickare på 31 sv. mil. Jag förbigår den resans enskildheter.
Vare det nog sagdt att den var bister, kölden sjönk till — 32,5°,
vi blefvo vänligt mottagna af mongolerna, vi redo rundt berget,
beundrade dess storartade scenerier och väldiga dalmynningar,
af hvilka Djong-duntsa är den härligaste, och återvände lyckligt
till utgångspunkten vid bäcken Anambaruin-gol.
Här befunno vi oss vid en betydelsefull vändpunkt. Min
afsikt var att korsa öknen Gobi eller Scha-mo mot norr och
då vi med skäl kunde vänta att få tåga långa sträckor genom
okändt, vattenlöst land, var det föga lämpligt att medtaga så
många hästar. Vi behöllo därför blott de tre bästa. Alla de
öfriga, jämte en del utgallrade och umbärliga saker anförtroddes
åt Tokta Ahun och Ahmed, som fingo order att uppsöka
hufvudkvarteret i Tjarkhlik och där dessutom öfverlämna ett
bref till Tjerdon och Islam Baj. Detta innehöll en förteckning
på proviant som vi behöfde, och dessutom en redogörelse för
I 82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
