Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Tåget mot Tibet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han hade att säga mig var dock icke ägnadt att göra mig
glad. Vid häst- och proviantköpen i Korla hade han blifvit
lurad af Islam Baj och han rådde mig nu att se efter om
icke jag också hade blifvit bestulen. Jag förstod icke hvad
han menade! Islam Baj en bedragare! Islam Baj, som varit
min trotjänare i fem år, som med mig delat så många faror
och äfventyr, blifvit öfverhopad med förtroende och 1897 fått
guldmedalj för trohet och redlighet!
Nåväl, jag skall icke plåga mig och eder med detta sorg-
liga kapitel. Det befanns att han hade stulit grundligt, dock
så, att det icke märktes i mina räkenskaper. Det var våra
leverantörer som blifvit lidande, ty de hade aldrig utfått hela
de tillbörliga beloppen. Han hade hotat att skjuta den som
klagade och därför kom aldrig en hviskning om hans bedrägerier
till mina öron. Det var bra hårdt att se mitt obegränsade för-
troende för denne man belönadt på detta sätt. Det kändes
kvafvare och kvalmigare än någonsin i Tjarkhlik efter detta
slag och jag längtade bort därifrån till högländernas friska
luft, där jag hoppades att det dystra minnet snart skulle blåsa
bort. Men innan vi bröto upp skickade jag till konsul Petrovskij
en extra kurir, som framkom ett par veckor före Islam Baj.
Denne blef därför genast häktad och hela hans bagage under-
sökt; sedan släpptes han, men under villkor att icke aflägsna
sig från Kaschgar förr än jag korn tillbaka dit — ett år senare.
Han hade då blifvit gammal och bruten, men kunde, oaktadt
de många vittnen som infunno sig till förhören, icke förmås
att bekänna. Sedan fördes han till Osch och blef dömd till
Sibirien, ett straff som jag dock lyckades få nedsatt till två
veckors fängelse — ty alldeles ostraffad ville de ryska myndig-
heterna icke låta honom gå. I Osch återsåg jag honom icke
och ville icke se honom mer. Hans saga var slut, han var som
död för mig. Det gjorde mig förfärligt ondt om honom; i
sin hemort skulle han ha blifvit en betrodd och ansedd man;
och i stället hade han ruinerat sig själf och ödelagt sitt lif.
I jämförelse med denna sorgliga historia var ett annat miss-
öde vi hade i Tjarkhlik en ren bagatell. På aftonen den 16
maj anlände nämligen en karavan af tio mongoliska pilgrimer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
