Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Kamba Bombo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMBA BOMBO
sin prästerliga värdighet; han var en förrädare, som aldrig
mer skulle få sätta sin fot inom det heliga området.
Till sist föreslog jag Kamba Bombo att skicka ett af Lama
uppsatt bref till Dalai Lama, men han svarade att det skulle
kosta honom hans plats om han gåfve den helige några råd,
och för öfrigt fick han dagligen sina order direkt från Lassa
och visste precis hur vi skulle behandlas.
Och så reste han sig, tog artigt farväl, svängde sig upp
i sin rikt smyckade sadel och red hastigt bort, åtföljd af sin
stora stab. Skymningen hade redan bredt sig öfver nejden,
skaran försvann snart ur vår åsyn och med den mitt hopp
att få se den heliga staden. Stjärnorna lyste klara öfver bergen,
ej en vindfläkt drog genom den tysta kvällen, blott då och då
hördes en hund skälla i fjärran.
Tre år hafva nu snart förgått sedan denna afton och mycket
har förändrats sedan dess. Själf njuter jag af ett ostördt lugn
i mitt arbetsrum i Stockholm; Schereb Lama har skrifvit till
mig att han lämnat Astrakhan, där han först slog sig ned i
ett kalmuckiskt lamakloster, och begifvit sig till sin födelse-
stad Urga. Men hur hafva de båda andra det? Schagdur,
ligger han blödande på något slagfält i Mandschuriet? och Kamba
Bombo, har han hört till dem som lyssnat till krigsbasunernas
ljud och samlats till det heliga Tibets försvar mot hjärtlösa
inkräktare och våldsmän, som med magasingevär och mitraljöser
söder ifrån trängt in i landet? Om så är fallet så skall han
säkert med vemod minnas mitt besök, som icke kostade honom
och hans landsmän några tårar. Men kanske han tror att det
återigen är jag som är framme och ställer till oreda, ty jag
sade honom att jag, om han hindrade mig nu, skulle komma
tillbaka en dag och på ett sätt som icke skulle tåla något
motstånd. »Burkhan mädine», Gud vet, plägade Schereb
Lama säga.
Följande morgon befallde jag våra tibetanska väktare att
drifva våra två hästar och fyra mulor fram till tältet, ty jag
hade icke lust att förlora mera tid i onödan. Utan vidare
kunde vi dock icke begifva oss af och jag beslöt därför att
rida ensam till Kamba Bombos tält, ehuru Schagdur och Lama
3°3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
