Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. En färd öfver Himalaja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FÄRD ÖFVER HIMALAJA 357
stora, mäktiga Srinagar, maharadjans af Kaschmir residens, en
stad med vidsträckta handelsförbindelser och 120,000 invånare.
Nåväl, låt oss bryta upp! Då jag vaknar på morgonen
den 1 januari frusta redan fyra små raggiga ladakihästar på
min gård; jag bestiger den ene, Schagdur den andra, de båda
öfriga bära vårt bagage och vår proviant. Åtföljda af en eskort
af ladakis rida vi ned genom den breda dal, i hvars midt
Leh ligger och drömmer under sina popplar. Det lider undan
i starkt traf, vi nalkas Indus vid en punkt där ett litet tempel
tronar på en klippa och där floden tränger ihop sig till en
djup hålväg. Här och hvar korsas en bidal, hvars flöde stelnat
i köldens bojor och utbredt sig till en väldig iskaka i dalen.
I midten är dock vanligen en ränna öppen och öfver denna
leder en sviktande bro af långa stockar fästade vid brohufvuden
af sten. Hit äro byarna förlagda; deras åkerlappar bilda trapp-
stegsformiga terrasser i dalen, som bevattnades medelst sinn-
rikt anlagda kanaler. Sjungande och talande mellan sina höga
stolpar följer oss telegraftråden troget mil efter mil. Pigga
och lifvade trafva våra små springare upp till ett litet pass,
från hvars krön vägen bär hufvudstupa utför genom en tvär-
brant, vild ravin, en hålväg, på det mest fantastiska sätt in-
skuren i gigantiska rullstensterrasser; den mynnar ut i en bredare
dal fned isbelagd bäck. Stenkistor, hundratals meter långa,
äro här uppförda af tåliga lamamunkar och på hvarje sten
är den eviga böneformeln »on mane padme hum» inhuggen.
Från Niemo, där vi tillbringade natten i en bekväm »bunga-
low» eller gästgifvargård redo vi genom ett virrvarr af nyck-
fulla dalar och pass under branta sandstensklippor, egendomligt
modellerade af vattnet i form af höga smala koner och kolonner,
ofta med ett rundslipadt block till kapitäl. Vid byn Altji få
vi åter syn på Indus. Floden har här skurit sig igenom en
mäktig klipptröskel och de höga stränderna äro hvarandra så
närbelägna, att en föga inbjudande bro blifvit spänd öfver de
dånande vattenmassorna. På vänstra stranden resa sig oer-
hörda terrasser, väl 500 meter högt och ofta i flera afsatser
fallande ned mot floden. Vår väg är banad utmed högra
strandens branta sluttningar och på ett 50-tal meter öfver Indus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
