Tiden / Första årgången. 1909 / 4:1 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Socialism och reformer.

Av PAUL LAFARGUE.

Detta är alltid ett aktuellt kapitel,
men är särskilt av ’betydelse f. n. hos
oss, då en hel liten propaganda drives
från ungsocialistiskt håll för att
nedsätta och ihåna ’allt arbete för reformer.
De tanklösa och om socialismens
historia okunniga ’låta ej sällan för
tillfället fånga sig av de klingande
”revolutionära” fraserna och tro att dessas
’apostlar äro de enda verkligt
”radikala”. Och när man på det hållet vill
göra sin sak riktigt överlägset,
åberopas gärna Karl Marx som vittne mot
■de ömkliga förfuskarne av hans
socialism. de tarvliga parlamentariska
socialdemokraterna .

Gent emot denna trafik anföra vi hlär
huvudinnehållet av en artikel, som för
en liten tid sedan offentliggjordes i
1’Iiumani té av Marx’ svärson, den
bekante dr Paul Lafargue. Han
har som känt är vid Jules Guesdes sida
grundlagt och genom årtionden stått i
ledningen av det franska Marxistiska
partiet, och han är till hela sin
läggning en man, som gott kunnat
anklagas för allt för stor intransigens i att
driva principiell arbetarpolitik utan
■blick för något annat, men aldrig för
att ha velat gå obehörigt till mötes
några önskningar Om anpassning efter
ögonblickets isituation och dagens
prak-tiskt-p oli tiska ’bebov.

En sådan mans vittnesbörd i frågan
om princippolitiken och reformerna
kan icke vara misstänkt att vilja ge de
senare för mycket. Se här vad han
skriver:

• Det socialistiska partiet är ”ett
reformatoriskt parti”, förklarar ‘Vår
resolution från fjolårets kongress i
Toii-louse, och man kan tillägga att det är
det reformatoriska partiet
framför andra,’ vilket just väcker de
radikales stora ’harm. Ty vi söka att
f ö r v e r k 1 .i g a de ’reformer vi
förorda, och vi pressa de andra partierna
utan förbarmande för att få dem att
genomföra ’Vad de i sina program lova.

Det är sannerligen icke först i dag

vi fullfölja den uppgiften. Det
kommunistiska manifestet, som skrevs 1848
av Marx och Engels, krävde progressiv
skatt, arvsrättens avskaffande, statens
övertagande av transportmedlen —
idel krav, som borgerliga radikaler på
den tiden framförde. Då det franska
arbetarepartiet ’bildades 1880 skrev det
i sitt program, efter
produktionsmedlens socialisering, det yttersta målet för
dess strävanden, alla de viktigaste
politiska och ekonomiska reformer, som
Internationalen oeh de franska
’borgerliga republikanerna ’krävt.

’Socialisterna ha alltid sökt driva
igenom alla reformer som icke varit till
skada för de arhetande klasserna,
likgiltigt sedan vem som förordat dem.
Varför ?

Först för att få det politiska strids-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>