Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utifrån — och här hemma?
Stoeitholm 14 jan.
I den tyska fackliga rörelsens
centralorgan, ”Correspondenzblatt”, har
nyss offentliggjorts en ingående
studie över den svenska jättekampens
lärdomar. Av en utifrån dömande
granskare, som väl känner våra
förhållanden, kunna vi vänta att vissa
synpunkter beaktas, vilka kanske undgå
oss själva därför att vanan låter vår
blick glida förbi. Och det är inte utan
att det därför blivit särskilt värdefullt
att se hur somligt här hemma tar sig
tit ur tysk synvinkel.
Vad som genast slagit iakttagaren
är det för oss säregna faktum, att
industrien här hemma i all sin snabba
utveckling i så hög grad stannat på
landsbygde n.
Enligt 1907 års statistik voro
av 303,029 industriarbetare blott
133,170 bosatta i städerna. Och av
dessa bodde blott 72,628 i något så
när stora städer. Industrien verkar
själv stadsbildande, men denna
utveckling befinner sig här ännu i sin början.
iled all rätt framhålles denna
egenhet i det svenska samhället som en
viktig faktor för arbetaremassornas
oväntat stora uthållighet under
storstrejken. Ett helt ringa kontant
understöd betyder under lantliga
förhållanden vida mer än i en storstad; de
små trädgårdslanden kunde hjälpa till
med uppehället, och förbindelserna
med jordbruksbefolkningen voro icke
så avbrutna som från storstaden.
Också visade det sig att nöden först
framträdde i storstäderna, fastän de tre
största ensamma fingo uppbära mer än
en tredjedel av det totala understöd,
som gick til] strejkutskotten.
Vidare faller vår av gammalt
skarpa k 1 a s s k i 11 n a d granskaren i
ögonen. Här hemma brukar detta förne-
kas eller förskönas — man pekar t. ex.
på de ej så få präster ända högst upp på
skalan, vilka utgått ur torparkojan.
Vår underklass har doclc sin egen
bestämda mening i denna punkt och har
sedan länge i emigrationen givit sitt
tysta, men vältaliga svar på
bourgeoi-sins skönfärgningsförsök. Dessa äro
nog f. ö. ej sällan byggda på att en
viss godmodig ”hygglighet” i sättet
att ”behandla folket”, som är rätt
vanlig hos en svensk bourgeois när
han inte retas genom motstånd, tages
som ett närmande mellan klasserna, då
i verkligheten gamla tiders
ståndskillnad ligger ganska orubbad kvar
bakom dylik nedlåtande välvilja. Och
dristar sig den underordnade att ha en
egen mening och vilja, har även den
”hygglige” av herreklass i regel inte
långt till brutaliteten —; se den
senare tidens vräkningshistoria!
Vår utvandringsstatistik visar ju
också i bistra siffror att vår senaste
snabba industriella utveckling icke
förmått öppna tillräckliga utsikter för
Sverges arbetareklass att trivas hemma
i eget land.
Men det finns ett par ännu
direktare vittnesbörd om hur hänsynslöst
överklassen regerat i Sverge.
Först efterblivenheten hos vår s
o-cialpolitiska lagstiftning.
Här lägges i själva verket fingret på
ett av våra ömmaste sår.
För den som lever i tysk miljö måste
i själva verket Sverge te sig i fråga
om omsorger för sitt arbetande folk
som en ren barbarstat.
Skyddsföreskrifterna äro minimala, och efter 17
år ha ju de fåtaliga
yrkesinspektorer-na ej hunnit med ens % av sitt ofant-
Tiden n:r 1, 1910
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
