Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grund för ett dylikt stadgande, blir i
viss mån lättare att förstå, om man
erinrar sig, att olydnad mot
arbetsgivaren i detta fall jämväl var brott mot
offentlig myndighet; den adlige
godsherren intog gent emot sina
underhavande samma ställning som en
kunglig ämbetsman, och trots mot hans
myndighet bedömdes efter samma
principer som uppror eller upplopp.
En liten polemik om Bergson.
ALGOT RUHE-EINAR SJÖVALL.
Hr Redaktör!
I de vackra minnesord doc. Einar
Sjövall ägnat vår käre B. L. förekommer ett
stycke, som förutom att det röjer en skev
syn på ett tidsfenomen tillika så starkt
bär prägel av ett personligt
meningsuttalande av författaren, att en granskning
måhända icke torde få anses helt obefogad.
Hr Sjövall uttalar sig om ”den
tänkandets sedlighet, som fordrar av
oss, att vi icke hålla oss till vaga
möjligheter, utan alltid giva företrädet åt det
sannolikare”.
I omedelbar anslutning härtill talas om
en ”kamp mot dogmer oeh oklarhet, de må
nu kläda sig i kristendomens ... eller
Bergson-filosofins skenbart mera modernt
tillskurna dräkt”
Av förra citatet bekänner jag mig ha fått
det intrycket, att hr Sjövall icke anser, att
man även på de ”vaga möjligheternas”
område skulle kunna lägga i dagen den
tänkandets sedlighet, som består i att
”alltid giva företrädet åt det sannolikare”.
Som den vetenskapsman doc. Sjövall är,
torde han mer än en gång ha sett sig tvungen
att under forskningens gång ”hålla sig till
vaga möjligheter” — utan att han därför
ett ögonblick underlåtit eller försummat att
”giva företrädet åt det sannolikare”. Utan
att vilja tillåta någon draga hans tänkandes
sedlighet i tvivel! Detta gäller varje
forskare och tänkare, varför hr Sjövalls uttryck
i detta sammanhang torde kunna betecknas
som en blunder, kanske ursäktad på grund
av dess ställning som polemisk fras.
Det andra citatet innehåller en
kvasikaraktäristik av Bergson-filosofin, som
jämställes med ”dogmer och oklarhet” och
säges uppträda i en ”skenbart modernt
tillskuren dräkt”.
Jag vågar icke ta till mitt förfogande den
plats som skulle åtgå för en utredning av,
vilken betydelse hr Sjövall kan tänkas ha
givit termen dogmer, använd i samband med
Bergsons filosofi. Det är dock knappast
antagligt, att hr S. genom någon definition in
casu skulle kunna mildra det intryck ordet
gör av polemisk fras.
Av beteckningen oklarhet i samband med
Bergson, förstår var och en, som haft
tillfälle läsa denna författare, att hr S:s
fordringar måste vara enorma och gå ända till
det populäras gräns.
Det är möjligt att hr S. sitter inne med
sakliga stöd för sitt uttalande om
Bergsonfilosofins ”skenbart modernt tillskurna
dräkt ”. I så fall skulle han ha kunskap om
lösningen av frågor inom filosofins historia,
som upptaga åtskilliga forskare i nutiden,
sysselsatta med utredning av
Bergson-filosofins rotsystem. Saknas denna fond av ännu
ej uppenbarade data, kommer uttrycket att
sväva i luften och verka blott som en
polemisk fras.
Granskare.
* * *
Käre Granskare, den granskning, du
består mig, är bestämt klenare än den, jag
har anledning förmoda, att du egentligen
skulle kunnat prestera, och tillåt mig
uttrycka ett tvivel om, att ditt inlägg kommer
att nämnvärt gagna de filosofiska läror, för
vilka du utan tvekan varmt och oegennyttigt
kämpar.
Du har för det första hakat upp dig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:07:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0348.html
