Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, 1917
- Möller, Gustav: Den stora socialiseringsmotionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: >DEN STORA SOC/AL/SERINGSMOTIONEN.* 57
pengarna, men denna tröst blir i
varje fall föga socialistisk,
om staten nämligen,blott har att i
form av räntor på lån utbetala
pengarna igen till enskilda. Ökningen
av statsinkomsterna uppstår först
sedan kapitalet är förräntat och
skulle ytterligare pålägg på den
statsmonopoliserade varans pris
krävas för att åstadkomma sådan
ökning, så blir det väsentligen de
högre inkomsttagarna som få
nytta av skattelindringen. I den
mån de direkta skatterna utgå i en
bestämd proportion till inkomsten,
så blir bördan rättvisare avvägd
genom skatter än genom ökade priser
på statsmonopoliserade varor. Pris:
ökningar drabba alla i proportion
till deras inköp och inköpen av de
stora konsumtionsartiklar, som
kunna ifrågasättas till
"statssocialisering", ske i proportion till antalet
munnar som skola mättas men icke
i proportion till inkomsten.
* *
*
Med hänsyn till dessa synpunkter
blir man ytterst förvånad när
motionären förklarar:
’’Det är icke vår mening att här i
detalj ingå på -den omfattning en dylik
socialisering lämpligen bör hava eller det
sätt och de vägar, varpå en dylik
socialisering bör ske. Detta torde vara
möjligt först efter en noggrann och grundlig
utredning. Men en dylik, verkställd utan
dröjsmål, torde så mycket hellre böra ske
som tidsomständigheterna själva pocka
därpå."
Motionären är socialist. Men
någon riktlinje för "sättet och
vägarna’’ för socialisering kan han icke
uppdraga. För all del, jag tror ho-
nom. Det är bara så förbålt
oförsiktigt av honom att under sådana
omständigheter ge sig in på
socialiseringsfrågan. En sådan trevan och
tveksamhet som, när det kommer till
kritan, är det mest utmärkande
draget i miotionen måste ge läsaren det
intrycket, att vederbörande själv är
ytterst osäker på sin sak. Och detta
intryck utplånas ingalunda av den
flotta, gest, med vilken sedan
uppräknas "i stora drag" de
naturrikedomar, industrier, kommunikationer
etc. som "skulle kunna
tänka s i större eller mindre
utsträckning böra bli föremål för en
socialisering". Samma osäkerhet
utmärker i själva verket motionen på alla
punkter. I några få rader
behandlas varje näringsavdelning, men
huruvida de böra underkastas
statsdrift eller blott statskontroll vågar
motionären icke yttra sig bestämt
om. För dess obestridliga
originalitets skull citeras här hela
motiveringen i avseende å
bankväsendet. Det heter:
Slutligen bör frågan om statens
övertagande av vårt bankväsende
allvarligt undersökas. Det kan icke vara
riktigt, att denna utomordentligt viktiga,
mäktiga och vinstgivande rörelse som den
privata bankverksamheten utvecklat sig
till att bliva, ska ägas och ledas av
enskilda, tillförande dessa enskilda personer
omätlig makt och rikedom, medan för det
stora flertalet fattigdomen och
maktlösheten växer i kapp med ökade
levnadsomkostnader och ökade skatter och
pålagor.
Punkt och slut. Lättare torde väl
aldrig en riksdagsimotionär ha gjort
ifrån sig ett av tidens största
problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:08:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0061.html
