Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Olsson, Oscar: Folkuniversitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR OLSSON: FOLKUNIVERSITETET.
109
Kjellströms huvudskäl för behovet
och betydelsen av ett
folkuniversitet, även om han i förbigående
anmärker, att det för dessa riksorgani
sationer med ideella intressen kunde
möta svårigheter att erhålla
fullgoda lärarekrafter och en tryggad
ekonomi för kurserna. Naturligtvis
bestrider jag visst inte betydelsen
av den tanke d:r Kjellström sökt
uttrycka i ovan anförda citat. Jag
är tvärtom fullt ense med fröken
Anna Sandström och d:r Sixten
Belfrage i deras med värme och
kraft framförda synpunkter på
betydelsen av såväl oliktänkande
bJld-ningssökandes växelverkan genom
det personliga umgänget och
kamratskapen i studierna som av den
personliga påverkan lärarna och
vetenskapsmännen skulle röna av
dessa kunskapssökande elever från
folkets breda lager. Men jag tror,
att d:r Kjellström har tagit något
för grovt på dessa och liknande
uttalanden, när han bygger behovet
av ett folkuniversitet så gott som
uteslutande på kamratskapets
betydelse i studierna.
Det är nog samma fel med hans
uppfattning och tillämpning av den
goda idén att skaffa anknytning till
folkrörelserna. Hade han inte
tagit så grovt på den tanken, skulle
han inte ha blivit så förskräckt för
arbetarerörelsen heller utan gott
kunnat ha sökt stöd där också. Han
skulle från den rörelsen haft ännu
mindre att frukta för
folkuniversitetets objektivitet ’och
förutsättningslöshet i sin undervisning än
från t. ex. missionsverksamheten
eller frikyrkorörelsen. Brunnsviks
folkhögskola är ett nu allmänt
erkänt exempel på hur en
bildningsanstalt kan vinna denna rörelses
förtroende utan det minsta avsteg från
principen att, för att tala med
fröken Sandström, ’ Tiålla sig fritt från
all exklusivitet och undgå att ställa
sig i tjänst hos någon viss
arbetsgrupp eller någon viss åskådning".
Efter d:r Kjellströms
programuttalande är man ännu mindre
övertygad än förut om att ett av hans anda
besjälat folkuniversitet kan tillämpa
denna för ett universitet annars
lika självfallna som vackra
grundsats.
Felet med d :r Kjellströms sätt att
anknyta till de ’ ’ideella
folkrörelserna" ligger helt enkelt i att han vill
begagna dem för sin skolas tillkomst
och utveckling i stället för att tänka
på att ett folkuniversitets uppgift
borde vara att — som tydligen
fröken Sandström anser — utifrån en
fullt fri och oberoende ställning
knyta folkrörelserna till sig genom
att erbjuda deras medlemmar de
bästa och mest givande tillfällen till
verkligt förutsättningslösa och
vetenskapliga studier av de ämnen,
som beröras i föreningarnas
verksamhet. För studiet av
organisationsformerna och det praktiska
föreningsarbetet behöva folkrörelserna
inte sända sina medlemmar till
något folkuniversitet. Vore det inte
skäl, att styrelsen gjorde ett litet
studiebesök på Brunnsviks
folkhögskola för att se efter, vad som
kunde intressera och gagna de "ideella
folkrörelsernas" deltagare? Och
för den intressanta frågan om
religionshistoriens betydelse ur religiös
bildningssynpunkt ett besök på
Birkagården? Med sin rent religiösa
grundval torde denna dock ha något
att lära vederbörande ifråga om en
konfessionslös undervisnings goda
resultat även på ett stadium, vilket
väl inte gör anspråk på samma
vetenskaplighet i metoderna, som man
kan kräva av ett folkuniversitet.
Då ett folkuniversitet skall komma
till stånd, vore det säkert nyttigare
att ta del av gjorda erfarenheter än
söka nysta fram hela planen ur sitt
eget medvetandes — djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
