Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1917 - Polemik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Polemik.
I sin artikel ’’Apropå den nyaste
språkrensningen" har lic. Langenfelt gjort
ett uttalande om lagspråket, som synes
tarva ett bemötande. Efter några
kraftigt fördömande ord om den "erbarmliga
moderna tyska reglementsstil’’, som lär
utmärka vårt nyare lagspråk, anför L.
för kontrastverkans skull ett exempel
från 1734 års lag, vilket tydligen skall
utgöra belägg för utropen strax förut:
"Man jämför vår lagtext nu och 1734
års! Vilken oändlig klyfta i klarhet och
påtaglighet!" Exemplet är hämtat från
de "manligt klingande
paragrafbyggnader" i 12 kap. J. B.: "Är ä, sjö eller
sund sidolånga byar emellan; äger då
halvt vardera" etc.
Med allt tillbörigt ujjpskattande av
formskönhet i lagtext, ber jag dock få varna
mot estetiska synpunkter på våra lagar.
Det anförda exemplet är sannerligen
avskräckande. Den "manligt klingande"
paragrafen har givit upphov till ett otal
processer. Och under striderna om
kungsådran har paragrafen åberopats till stöd
för åtminstone fyra olika tolkningar. Att
stadgandet är oklart, kan sålunda
knappast bestridas, och oklarheten är av
ödesdiger betydelse eftersom det gäller ett
huvudstadgande i vår vattenrätt.
Överhuvud bör nog språkgranskaren
vara försiktig vid jämförelse mellan äldre
och nyare lagspråk. Det är betydligt
enklare att skriva konkret, ifall man
nöjer sig med att, såsom författarna av 1734
års lag, behandla ämnet. kasuistiskt,
utvälja några mer eller mindre typiska fall
i stället för att eftersträva en
tillnärmelsevis uttömmande reglering.
Ö. U.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
