Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Möller, Gustav: Stockholmskonferensens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
TIDEN
Den enda beväpnade makt som får
finnas skall vara en
internationell polis, till vilken varje land
bidrager efter måttet av sin storlek
och sina krafter. Bredvid denna kan
man möjligen tänka sig en
kolonialpolis för att icke i kolonierna
äventyra uppror och oroligheter.
Alltså: ländernas nuvarande
arméer och flottor avskaffas och i
deras ställe upprättas en internationell
ordningsmakt, som står till
förfogande för den över nationella
skiljedomstol, vilken tillsättes av
Nationernas förbund.
I det ögonblick då ingen nationell
armé finnes utan endast en
internationell är den högsta grad av
sannolikhet uppnådd därför, att
krigiska förvecklingar för framtiden
skola vara uteslutna. Varje
freds-störare är genast hotad av
ingripande från den enda vapenövade
makt som finnes. För att kunna
störa freden utan att själv bliva
tuktad till underkastelse måste det
orimliga sveket gå före, att en
nation i hemlighet under något år
förberett uppsättandet av en ny armé.
Det går uppenbarligen ej att i själva
ögonblicket för fredsbrottet
improvisera en armé, som skall kunna
hålla den internationella
polismakten stången.
Om man träffar en
överenskommelse mellan nationerna, enligt vilken
1) de nationella arméerna och
flottorna slopas,
2) en mellanfolklig skiljedomstol
upprättas, vilken har att avdöma
alla tvistigheter nationer emellan
och även att pröva krav på natio-
nell frihet för folk, som icke ens i
det stundande fredsslutet blivit
frigjorda, och
3) till denna domstols förfogande
ställes en exekutiv makt, överlägsen
varje enskild nations makt, ja, då
synas garantierna för framtiden
vara så goda man f. n. kan
ifrågasätta.
För socialdemokraterna synes ett
godkännande av en sådan tanke och
förslag till dess realiserande ganska
självklara. I de memoranda, som nu
nästan alla de krigförande
ländernas socialdemokratiska partier
avlämnat till holländsk-skandinaviska
kommittén, ha de allra flesta gett
sin oförbehållsamma anslutning till
program av ungefär ovannämnda
art. Men det finns
socialdemokrater i en mycket inflytelserik
ställning, som äro ytterst tveksamma
gent emot tanken på en
internationell ordningsmakt, fast de
naturligtvis godkänna tanken på ett
Nationernas förbund. Så långt
undertecknad förstår att döma skulle en
fred, som innebure bildandet av en
sådan nationernas fredsliga, betyda
en faktisk revolution i det
internationella umgänget, inleda en helt
ny historisk epok och till hela sin
karaktär komma att verka i riktning
mot en internationalisering av alla
förhållanden utom de djupt
nationella, som väsentligen ha kulturell
innebörd.
Jag medger att för den
marxtolkning, som i kapitaliststaternas
tidsålder endast ser antagonismerna
nationerna emellan och för vilken
alltså varje försök att skapa garantier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
