Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - B. A—t: Elsass-Lothringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. A—t: ELSASS-LOTHRINGEN.
429
enda tidningar, som noggrant följde
t. ex. kampen för utvidgad
självstyrelse, voro "Le Temps" och "Le
Journal des Débats". Förhållandet
blir i hög grad påfallande vid
jämförelse med till exempel den
danska pressens ställning till Slesvig
och allt, som på avlägsnaste sätt rör
detta förr danska område, för att
nu ej tala om det intresse, varmed
finska folkets frihetssträvan följts i
svensk press. Av franska
skriftställare var det egentligen endast
Maurice Barres, som ägnade
elsasslothringska spörsmål något livligare
intresse och sökte att dela med sig
härav till sin publik.
Den nyorientering, som efter 1911
kunde spåras i Elsass-Lothringen,
var alltså för ingen del inspirerad
västerifrån. Men för ett folk, som
länge levt som medlem av en stat,
där ett fritt och demokratiskt
statsskick var rådande, där tankens och
ordets frihet hölls i helgd, måste
minnena stå fram i ett förklarat
ljus, när det sett så mångtaliga
bevis på omöjligheten av att änder ny
spira kunna få ens en någotsånär
dräglig ställning. Hur långt denna
nyorientering hade skett, då
världskriget bröt ut, torde måhända
aldrig bli fullt klarlagt. Men att
separatist strävandena hunnit
betydligt längre än vad man i
allmänhet kunnat föreställa sig, därpå ges
allt flera bevis. Ett av de
intressantaste är en artikel i en tysk
tidskrift av Georg Wolf, en
medlem av Elsass-Lothringens lantdag.
Artikeln är märklig, inte bara
genom sina många häntydningar på
händelser, som uppenbarligen
inträffat vid krigsutbrottet, men vilka
aldrig getts offentlighet åt, utan
också och framförallt genom den
oväntat skarpa kritik förf. ägnar
’ ’missgreppens politik’ \
Början av artikeln ägnas åt ett
vidlyftigt klarläggande av de
intima släkt- .och personförbindelser,
som ännu hösten 1914 förenade så
många elsass-lothringare med
Frankrike. Ordern att gripa till
vapen m o t dessa sina vänner
litsatte elsass-lothringarna för ett
belastningsprov, ledde till inre
konflikter, om vilkas styrka man ej kan
göra sig en föreställning. Och
så. .. förf. vågar inte skriva ut det,
men det förstås ändå: mången
lydde icke order eller vände geväret
åt motsatt håll...
Under ideliga bugningar för
tronen och ivriga försäkringar om sina
tyska känslor, går herr Wolf
sedermera över till en kritik av den
politik, som från riksregeringens sida
förts. Redan skapandet av ett
’ Tiksland" anser förf. som ett
grundfel, en provisorisk utväg ur
förlägenheten, först efteråt
nödtorv-tigt skyld och draperad av en
nationell mantel. Missgreppet blev
endast större därigenom, att
Elsass-Lothringen på sätt som skedde kom
direkt under Preussen, vars ledning
på intet vis kunde anses mogen för
uppgiften; dess antidemokratiska,
struktur och metoder måste ju ge
anledning till oupphörliga
urladdningar gentemot ett demokratiskt
fostrat folk. Förf. gisslar sölandet
med behandlingen av också de
sol-klarast berättigade kraven och
betecknar som ett avgörande fel, att
låta 1879 års författning, som värj o
människa kunde förstå innebära ett
blott provisorium, vara beståndande
över 30 år. Så framkallades med
psykologisk nödvändighet den
skarpa motsättning mellan autokratisk
och demokratisk statsuppfattning,
som ledde till det spända
förhållandet mellan regering och folk.
. Förf. finner det alltså fullt
förklarligt, att den allmänna
opinionen, också i utlandet, står på
riks-landsbefolkningens sida. Han
finner ett eko av denna opinion ljuda
emot sig även ur den påvliga
fredsnoten. Och för att komma ur denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
