Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Möller, Gustav: Ministersocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
TIDEN
hundradets största andar oeh
socialismens största namn efter Karl
Marx, blev lyckligtvis aldrig
upptaget av dem det riktades till.
II.
Amsterdamskongressen.
Frågan om socialdemokratins
ställning till socialistiska ministrar i
borgerliga ministärer blev avgjord
på den internationella
Amsterdamkongressen 1904. Ur denna
resolution talar framför alla andra
Kaut-skys och Bebels ande. Den
härstammar från det tyska partiet, som
efter den stora revisionistdebatten i
Dresden 1903 antagit densamma
med en överväldigande majoritet.
Det var emellertid icke tyskarna
utan guesdisterna, som förelade den
för den internationella kongressen.
Denna berömda resolution har
följande lydelse:
Kongressen fördömer på det
bestämdaste de revisionistiska strävanden att
ändra vår hittillsvarande beprövade och
segerkrön ta på klasskampen vilande
taik-tik på sådant sätt att i stället för
erövrandet av den politiska makten genom
övervinnandet av våra motståndare skulle
träda en politik, som går sakernas
bestående ordning till mötes.
Följderna av en dylik revisionistisk
taktik vore att av ett parti som arbetat på
den bestående borgerliga
samhällsordningens möjligast snabba omvandling +111
socialistisk och alltså är revolutionär i
detta ords bästa mening skulle bli ett
parti, som nöjde sig med det borgerliga
samhällets reformering.
Kongressen hyser, i motsättning till
förhandenvarande revisionistiska
strävanden den övertygelsen att
klassmotsättningarna icke försvagas utan alltjämt
skärpas och förklarar:
1. att partiet avböjer ansvaret för de
på det kapitalistiska produktionssättet
beroende politiska och ekonomiska
förhållandena och att detsanima därför vägrar
varje bevillning av medel, som äro
ägnade-att kvarhålla den härskande klassen vid
regeringen;
2. att socialdemokratin enligt
Kaut-skys resolution vid den internationella
socialistkongressen i Paris år .1902 icke kan
eftersträva andel i regeringsmakten:
inom det borgerliga samhället.
Kongressen fördömer vidare varje
strävande att bemantla de förefintliga
klassmotsättningarna i syfte att underlätta
närmanden till borgerliga partier.
Kongressen förväntar, att de
socialdemokratiska fraiktionema skola använda de¾
större makt, som de ernå genom ökning:
av sitt medlemsantal och genom den
väldiga tillväxten av den bakom dem
stående-valmanskåren, hädanefter liksom förut till
upplysning om socialdemokratins mål ock
enligt vårt programs grundsatser till att
överallt tillvarataga pä det
kraftfullaste-och eftertryckligaste arbetareklassens
intressen, utvidgandet och betryggandet ar
den politiska friheten och den lika
rätten, till att än mera energiskt än förut
varit möjligt föra kampen mot militarism.
och marinism, mot kolonial- och
världspolitik, mot orätt, förtryck och utsugning,,
i vilken gestalt de än må framträda, och
till att energiskt verka för utbyggandet
av sociallagstiftningen och för
uppfyllandet av arbetareklassens politiska oeh
kulturella uppgifter.
Till denna resolution hade
Van-dervelde och Viktor Adler
inlämnat ett förslag om ändringar i
fyra punkter.
Första avdelningen av
resolutionen borde ha följande lydelse:
"Kongressen förklarar med största
do-stämdhet det vara nödvändigt att utan
minsta vacklan fasthålla socialismens
beprövade segerkrönta på klasskampen
vilande taktik och att aldrig i stället för
kampen för den politiska erövringen
genom seger över våra motståndare får trä^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
