Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Hallin, Ernst: Arbetsintensitetens problem och den ekonomiska demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. HALLIN: ARBETSINTENSITETENS PROBLEM etc.
109
juras helt lättvindigt. For in e n är
en underordnad sak, det är m a
n-n e n det gäller-
Men det är långt ifrån klart, att
allan rättfärdighet är fylld med att
generaldirektören är avsättlig eller
att trustchefen står till svars för
bolagsstämman. En chef för ett
statens affärsdrivande verk får ej
besväras av småaktiga ingrepp i hans
självverksamhet, om han eljes är
duglig, lika litet som trustchefen.
Viktiga beslut fattas av resp.
styrelser i verket eller trasten, men i
övrigt bör deras verksamhet vara
väsentligen kontrollerande.
Skillnaden i så fall blir endast att trusten
har låt oss säga 2,000 intressenter
med olika inflytande, medan
statsverket har hela landets invånare.
Praktiskt sett talar mycket mot
socialisering. Samhället är till sin
natur försiktigt, och dess organ
inlåta sig ej gärna på ekonomiska
äventyrligheter. Man kan ej
komma till ett ämbetsverk med en ny
sorts byxknapp och få pengar till
exploateringen, fast den kanske
betyder ett tillskott tni landets
värden. Men man kan få hop ett
bolag, om man själv är en god
’’grunder" eller anförtror sig åt en smart
person i facket* Det är bekvämare
att låta den enskilda
företagsamheten taga risken. I valet socialisering
eller privatdrift ligger det
egentligen en smaksak och ett spörsmål om
samhället har råd och vilja att
experimentera med övergångsformer
och risker.
För egen del är jag böjd att
behålla privatdriften med successiv re-
duktion av aktierna genom skarp
arvsbeskattning och toppbeskäring
av vinsterna. Övergången till
samhällelig ägo kommer då att ske
mjukt, omärkligt och utan
kostnader för det allmänna. Och den
smidigare formen av bolag bibehålles
även sedan staten övertagit aktierna.
Man slix>per lösa in de ofta
"urvattnade" kapitalen med dyra pengar
eller reta opinionen med
hänsynslös exploatering.
Förutsättningen är en skarp
beskattning intill konfiskation av
vinsten på aktieförsäljningar. Och
framför allt en skarp kontroll över
företagen. Likaväl som
försäkrings-i nspektionen och bankinspektionen
bör industriinspektion,
affärsinspektion och j o r
d-b r u k s i n s p e k t i o n införas.
För kontrollen från arbetarnas
sida äro fackföreningarna de rätta
organen och ett samarbete mellan
dessa, bolagsstyrelserna och
industriinspektionen tryggar alla parters
rätt.
Den begynnande ekonomiska
demokratin har stora uppgifter för
sig-Samhällets existens och välstånd
måste tryggas genom ökad
produktion. Förutsättningen för detta är
ett ärligt och förtroendefullt
samarbete mellan alla parter och att även
produktionsledningarna känna sin
plikt. Arbetsintensiteten för dem
betyder icke att sitta ett visst antal
timmar på kontoret, helst så få som
möjligt, utan ett ökande av
hjärnornas arbete ett anspännande av
krafter. Samhället skall genom
skolreformen sörja för att alla nyt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
