Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Vetenskapen i fria luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på bordet i den ställning, som vår figur visar. Våra
experiment lyckades alltid äfven med olika individer och
verkstäldes på ett svart skifferbord; strecket drogs med krita. Azam
säger, att man erhåller samma resultat genom att draga ett
svart streck på ett hvitt bräde. Enligt Balbiani hade de
tyska studenterna fordom mycken förkärlek för detta
experiment, som alltid lyckades dem förträffligt.
Hönsen blifva icke under samma omständigheter så fort
kataleptiska som tupparne, men man lyckas ofta göra dem
orörliga genom att fasthålla hufvudet i samma ställning några
minuter.
Nyssnämda företeelse står i sammanhang med det föga
undersökta naturfenomen, som Braid 1843 betecknade med
namnet hypnotism, och hvaraf Littré och Ch. Robin lemnat en
beskrifning i sin Dictionnaire de médecine.
Om man sätter ett blankt skinande föremål t. ex. ett stycke
bladsilfver i botten på ett tefat på 20 à 30 centimeters afstånd
från en persons ögon och obetydligt högre än hans hufvud,
och låter honom under 20 à 30 minuter utan afbrott skarpt
betrakta detta föremål, så blifva hans lemmar i samma
ställning, som man gifver dem; ofta faller han i ett tillstånd af
dvala eller verklig sömn. Doktor Braid försäkrar, att han
under dylika omständigheter kunnat företaga kirurgiska
operationer utan att patienten känt någon smärta. Azam har
i en senare tid visat, att djur äro okänsliga för stick, sedan
de blifvit försatta i kataleptiskt tillstånd.
Försöket med den kataleptiska tuppen blef första gången
beskrifvet såsom experimentum mirabile af P. Kircher i hans
Ars magna, som utkom i Rom 1646. Det hör tydligen till
samma klass som de experiment, hvilka för närvarande
anställas i la Salpêtrière af Doktor Charcot på patienter, som
lida af vissa sjukdomar.
Man ser, huru omvexlande våra vetenskapliga
sysselsättningar voro, och huru lätt vi funno omkring oss föremål,
värda att studera. Då vädret var mulet eller regnigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
