Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Fysik utan apparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med blyskifvor, som man efter behag kan flytta upp och ned
på pendlarne; på detta sätt kan man inom vissa gränser
åstadkomma olika svängningstider för pendlarne. För att noggrant
kunna reglera förhållandet mellan de begge pendlarnes
svängningstider, så är vid pendeln A fästad ännu en liten vigt,
hvars höjdläge man kan afpassa medelst en skruf och en
spelbom. Då man försätter pendeln A i svängning, så uppristas
af glasrörets nedre spets en rät linie på det vid P fästade
papperet; men om man samtidigt sätter pendeln S i
svängning, hvarigenom papperet äfven råkar i rörelse, så kommer
glasrörsspetsen att upprita kurvor, hvilkas form förändras i
enlighet med pendeln B:s rörelse, förhållandet mellan
pendlarne A och B:s svängningstider, den riktning, i hvilken man
låter pendlarne svänga, etc. Om pendlarnes rörelse kunde
försiggå utan friktion, skulle kurvan förblifva densamma och
glasrörets spets följa samma linie, men då svängningarnes
storlek regelbundet aftaga, så följer deraf, att kurvan
småningom minskas till sin storlek, medan den likväl
bibehåller sin form och slutligen närmar sig en punkt, som
motsvarar de begge pendlarnes läge vid hvila. Häraf följer, att de
af apparaten uppritade kurvorna, hvarpå vi gifva tre olika
prof (fig. 58, 59 och 60), äro tecknade i en sammanhängande
linie, hvars början återfinnes i den del af teckningen, som
motsvarar de största svängningarne.
Då man förändrar förhållandet mellan svängningarnes
tider och riktningar, erhåller man kurvor, hvilkas utseende
vexlar i det oändliga. Herr Tisley har en samling af mer än
3,000 kurvor, som vi flygtigt genomgått; men bland dem funno
vi icke två, som voro hvarandra lika. Mot hvarje förhållande
mellan dessa kurvor svarar en särskild klass, hvars
granskning kan leda till bestämmande af deras allmänna karaktär,
men denna fråga ligger utom planen för detta arbete.
Om man åt träskifvan P gifver en kretsrörelse, så
erhåller man spiralformiga kurvor af ett mycket egendomligt
utseende, men dertill fordras att apparaten är mera invecklad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
