Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kemi utan laboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af bokstäfver, siffror o. s. v. hvilka snart visa sig regelbundet
bildade af glänsande, kristalliniska fjäll.
Kopparn har, då han är ren, en rödaktig färg af så
egendomlig art, att man aldrig kan förblanda denne metall med
andra. Med lätthet löses han i salpetersyra under riklig
utveckling af rödgula ångor. Af denna kopparns egenskap har
man vetat begagna sig vid gravering med skedvatten. En
kopparplåt bestrykes med fernissa, och då denna torkat, utför
man på plåten teckningen medelst en grafstickel; om nu
plåten öfvergjutes med salpetersyra, angripas endast de ställen
af plåten, som blifvit blottade. När fernissan sedan
borttages, har man en graverad plåt, af hvilken en mängd aftryck
kunna tagas.
Bland de försök, som utföras med oädla metaller, skola
vi omnämna ett, vid hvilket tennsalter kunna användas.
Tennet har stor benägenhet att antaga kristallinisk form,
och man kan visa detta genom ett intressant försök. I en
glascylinder häller man en lösning af tennklorur, hvilken
beredes genom att koka tenn i klorvätesyra; sedermera
nedsänker man i lösningen en tennstaf, såsom afbildningen till höger
på fig. 138 utvisar. Derefter häller man vatten på
tennstafven, hvarvid man måste gå försigtigt tillväga, så att vattnet
icke blandar sig med tennkloruren. Låter man nu
glascylindern stå stilla, dröjer det icke länge, innan glänsande
kristaller anskjuta på tennstafven, hvilka hafva en viss likhet med
de förgrenade stjelkarne af en ormbunke (fig. 138).
Kristallerna afsättas endast på den del af tennstafven, som befinner
sig i vattnet; och orsaken till denna tennets utfällning är
beroende på elektrisk verksamhet, för hvilken vi här icke kunna
närmare redogöra utan att öfverskrida gränserna för vårt
ämne. Företeelsen är känd under narnn af Jupiters träd, hvilket
gafs af alkemisterna, som hade ett högst egendomligt
benäm-ningssätt, i det de trodde sig finna ett visst hemligt
sammanband mellan de då kända sju metallerna och de sju
planeterna; hvarje metall hade namn efter en planet; så kallades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
