Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kemi utan laboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsättas för inverkan af fuktig luft utan att syrsättas. Af de
starkaste syror angripes det icke och är lösligt endast i s. k.
kungsvatten, som är en blandning af salpetersyra och
klorvätesyra.
Genom följande försök kan man öfvertyga sig om, att guld
motstår syrors inverkan. Man lägger guldblad i en liten
kolf, innehållande klorvätesyra, och i en annan, innehållande
salpetersyra, och upphettar begge kolfvarne och ser då, att,
huru länge man än fortsätter dermed, förblifva likväl
guldbladen oförändrade. Häller man deremot den ena kolfvens
innehåll i den andra, så att klorvätesyran och salpetersyran
blandas med hvarandra, har man derigenom åstadkommit
kungsvatten, och guldbladen börja snart nog försvinna i denna
vätska, som löser guldet med lätthet. Äfven af qvicksilfver
angripes guldet, hvarom man kan öfvertyga sig genom att
upphänga guldblad i en flaska, innehållande qvicksilfver (fig. 140).
Det förändrar sig hastigt och blir vid föreningen med
qvicksilfret gråaktigt till färgen.
Silfret är mera föränderligt än guldet, och dess glans,
som är mycket stark genast efter gjutningen, blir snart
mattare genom beröringen med luften. Det syrsattes icke men
förenar sig med svafvel, då det utsättes för vätesvafleångor.
Det förenar sig icke direkt med luftens syre men kan under
vissa omständigheter upptaga en betydlig mängd af denna
gasart. Om man smälter en bit silfver i en degel och låter
luften få fritt tillträde under smältningen samt sedan hastigt af
kyler det, sväller det upp på ett egendomligt säbt och
afgifver syrgas i stor mängd; man kallar detta silfrets jäsning.
Salpetersyra löser Silfret med lätthet, hvarvid rödgula
ångor i mängd utvecklas. Vid lösningens afdunstning bilda
sig hvita, fjällika kristaller af salpetersyrad silfveroxid. När
dessa kristaller smältas ihop till en sammanhängande massa,
kallas denna lapis infernalis (helvetessten) och användes inom
medicinen såsom brännmedel. Den salpetersyrade
silfveroxiden är ganska giftig och har den egenskapen att svartna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
